Området för den planerade solcellsanläggningen ligger några kilometer norr om Stegeborg. Enligt Tekniska verkens ansökan rör det sig om ett område på 72 hektar och en effekt på 60–70 MW, men riktigt så stor lär den inte bli.
– Det har visat sig att det i nuläget bara finns plats för 50 MW i elnätet, berättar Henrik Valent, som arbetar med att planera sol- och vindkraftsanläggningar på Tekniska verken.
Tidigare ville företaget bygga en vindkraftspark på Vikbolandet. När det inte gick att genomföra kontaktade markägare i trakten Tekniska verken och frågade om möjligheterna till en solcellspark.
– Det rör sig om gammal utdikad sjöbotten där det växer väldigt dåligt. Mycket av marken ligger i träda, säger Henrik Valent.
De solcellsparker som idag är störst i Sverige ligger i Sjöbo och Skurup och har en installerad effekt på 18 MW vardera. Tekniska verkens anläggning på Vikbolandet skulle alltså kunna bli störst i Sverige. Men många större solparker planeras – bland annat vill finska Ilmatar bygga en på 550 MW utanför Borensberg.
Tekniska verken i Linköping har i flera år framför allt satsat på vindkraft, med snurror på många håll i landet. I värmländska Sunne håller ytterligare några kraftverk på att monteras och när de är klara kan Tekniska verken leverera cirka 330 GWh vindkraftsel om året. Vattenkraften ger lika mycket, 330 GWh per år.
Jämfört med vind- och vattenkraften har satsningen på solceller hittills varit blygsam. Tekniska verken äger en andel av solcellsparken vid E4 i Linköping motsvarande cirka 2,5 GWh per år.
Men nu ska det bli fokus även på solkraft. Företaget har lämnat in fem ansökningar om markförlagda solkraftsparker i Östergötland och fler är på gång.
– Målsättningen är att leverera 100 GWh solel år 2027. I den energikris vi befinner oss i är det viktigt att få till så mycket förnybar elproduktion som möjligt. Då behövs både sol-, vind- och vattenkraft, säger Fredrik Remneblad, affärsområdeschef för de tre kraftslagen.
Solpaneler har blivit allt billigare och effektivare, samtidigt som elpriserna stigit. Det senaste halvåret har ansökningarna om stora solkraftsparker strömmat in till landets länsstyrelser.
Debatten har främst handlat om att många projekt planeras på åkermark. Tekniska verken tänker inte använda mark som används för matodling.
– Sådana erbjudanden har vi fått från markägare, men då säger vi nej. Vi letar efter den allra sämsta marken, den som inte kan användas till något annat. Hållbar markanvändning är det allra viktigaste i våra projekt, säger Fredrik Remneblad.
Henrik Valent berättar att utgångspunkten är att anläggningarna ska förbättra markanvändningen och bidra till biologisk mångfald.
– Vi tittar till exempel på deponier och platser där det idag odlas energiskog. Mark där det odlas vall kan vi tänka oss – där kan man eventuellt fortsätta att skörda vall eller låta djur beta. Och vi kan till exempel så in ängsblommor och bygga sandvallar till bin, säger han.
I Ljungsbro planeras en solpark på uppemot 14 MW. Men den anläggning som kommit längst i planeringen ligger i närheten av Normlösa i Mjölby kommun. Den blir på cirka 4 MW (4 GWh/år) och kan preliminärt bli klar i sommar, ett år efter att den började planeras.
– Det är en stor fördel med solkraften, att det kan gå förhållandevis snabbt. Vindkraft kan ta tio år med alla processer, säger Henrik Valent.