Många flerhundraåriga fynd vid spännande borgruin

Den viktiga borgen vid Fågelvik härjades av Dackehären 1542. Vid en röjning hittade Tobias Löfgren på kommunen en stridsyxa som kan vara från just det slaget. Nu hoppas han få Riksantikvarieämbetet intresserat av en utgrävning.

Tobias Löfgren på Valdemarsviks kommun visar stridsyxan som är daterad till 1300-tal av en sakkunnig på länsstyrelsen. Den är förvånansvärt välbevarad.

Tobias Löfgren på Valdemarsviks kommun visar stridsyxan som är daterad till 1300-tal av en sakkunnig på länsstyrelsen. Den är förvånansvärt välbevarad.

Foto: Patrik Selsfors

Valdemarsvik2022-03-26 11:30

Vid en röjning förra sensommaren gjordes flera intressanta fynd vid Fågelviks borgruin i Valdemarsviks kommun. Tobias Löfgren, koordinator och historiskt sakkunnig vid kommunen, visar runt på platsen:

– Jag är ju utbildad arkeolog och tittade ner mot backen då och då. Vid en rotvälta låg den här stridsyxan och det gjordes också fler mindre ytfynd där, en del av ett harnesk bland annat.

undefined
Tobias Löfgren på Valdemarsviks kommun visar stridsyxan som är daterad till 1300-tal av en sakkunnig på länsstyrelsen. Den är förvånansvärt välbevarad.

Borgruinen har en intressant historia, det var nämligen ett av södra Sveriges främsta medeltida herresäten och har anor från 1300-talet. Här bodde också den blivande kungen Karl Knutsson Bonde ett antal år på 1400-talet. Borgen härjades 1542 av Dackehären och därefter fick den förfalla.

– Borgen grävdes senast ut i mitten av 1800-talet och det var ju helt andra förutsättningar då, annars har det inte skett några utgrävningar, berättar Tobias Löfgren som tillägger att det som gjorts sedan är okulära besiktningar och inventeringar.

– Både gräv- och undersökningsmässigt är området väldigt eftersatt. Borgen är väldigt okänd för att vara så stor och betydelsefull.

undefined
Flera av de dammar som legat i trädgården på borgområdet syns fortfarande tydligt.

Vi går runt och tittar på det som troligen var dammar i borgens trädgårdsdel och så kommer vi fram till vallgraven och fundamentet till borgtornet som är tydligt framträdande i landskapet. Lite längre bort på det upphöjda borgområdet ligger rotvältan där fynden gjordes. 

Yxan har daterats till 1300-tal av en sakkunnig arkeolog på länsstyrelsen, som dock tror att den härstammar från stormningen av borgen 1542. 

– Att hitta en stridsyxa är inte så vanligt. Metall under denna tid var väldigt eftertraktat och efter slag plundrades slagfälten på allt värdefullt så den borde egentligen inte varit där, säger Tobias Löfgren som tycker att det här är en spännande plats.

undefined
Tobias Löfgren visar fundamentet från borgtornet som är tydligt framträdande.

– Vi pratar om en relativt liten yta och det har gjorts ganska många fynd så man undrar ju vad som döljer sig, det verkar ju vara ganska orört. 

Nu har Tobias gått ut på sociala medier och efterlyst historisk dokumentation för att sätta fokus på borgruinen och möjligen få till stånd en utgrävning.

– Problemet är att 90 procent av alla utgrävningar idag är exploateringsutgrävningar. De sker i samband med exempelvis byggen av motorvägar eller annat där exploatören bekostar arkeologin. Annars är det svårt att få till ekonomiskt, förklarar han.

undefined
Stridsyxan kan mycket väl härstamma från Dackehärens attack på borgen 1542. Yxor var vanliga vapen i bondehärar.

– Vad jag vill är att borgen blir betraktad som nationellt intresse och på så sätt kunde en utgrävning bekostas av Riksantikvarieämbetet.

Han är noga med att påpeka att det är ett lagbrott att gräva på egen hand. 

– Det är väldigt noggrant reglerat hos länsstyrelsen vad vi får och inte får göra på platsen. Om det blir en utgrävning ska det ske under ordnade former med tillstånd från länsstyrelsen och då anlitas ju professionella arkeologer.

undefined
En del av ett harnesk, ett spänne, en dekorationsspik i tudorstil är några av ytfynden som gjorts. De tros vara från 1500-talet.

På söndag äger en röjardag rum vid borgruinen som ligger intill Östgötaleden som nu ska göras tillgängligare.

– Håller sig vädret verkar det som att ganska många kan dyka upp. Borgen är ju en av sevärdheterna vid Östgötaleden och det här är ett samarbete mellan kommunen och Tryserums hembygdsförening där Hannes Carlsson är väldigt engagerad, berättar Tobias Löfgren som också tycker att markägarna visat stort intresse.

undefined
Fågelviks borgruin ligger intill Östgötaleden och ska tillgängliggöras liksom leden i stort.

– Jag är framförallt väldigt glad över att en stor bit av den här kommunens historia kanske blir tydligare i och med detta.

Fågelviks borgruin

Känt sedan 1344, då det innehades av riddaren Ulf Abjörnsson (Sparre). 

Karl Knutsson Bonde fick borgen och gården år 1429. Omkring år 1446 överlät han det stora godset på sin måg Erik Eriksson-Gyllenstierna.

Fågelviks fäste nämns första gången år 1419, då dess "torn" omtalas. Detta torn plundrades och brändes ned till grunden av Dackes folk år 1542. 

Borgen hade på tre sidor en grävd vallgrav. Lämningar finns kvar av ett kvadratiskt stentorn med 11 meters sida. 

Källa: Tryserums hembygdsförening.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!