I senaste kommunfullmäktige röstade partierna i Valdemarsvik om budget. Majoritetens förslag gick segrande ur omröstningarna och budgeten antogs, utan några ändringsyrkanden.
Centerpartiet lade, som enda parti i oppositionen, en skuggbudget som hade lika stora besparingsåtgärder.
Medan majoritetens budgetförslag berörde ämnet om besparingar med konstaterandet att det behövs "både strukturella förändringar och förändringar på personalområdet", så var Centerpartiets Anders Carlsson tydligare.
– Vi ska spara totalt 30 miljoner kronor under 2024. Jag räknar att en tjänst kostar ungefär en halv miljon kronor. Det blir 60 tjänster som försvinner. Vår budget och majoritetens budget bygger på samma antaganden, säger han.
16,5 av de 30 miljonerna ska, enligt majoritetens budget, sparas i sektorn inom ledning och administration, samt övriga verksamheter.
Anders Carlsson (C) är kritisk:
– Skillnaden är att vi har fördelat ut alla våra besparingar på de olika förvaltningarna. Majoriteten har nu lagt ut 16,5 i miljoner kronor i ospecificerade besparingar som vi ser det.
– Som de uttryckt ska man jobba med de här 16,5 miljonerna under nästa år. Men om det är så att vi ska säga upp folk, då tar processen med att avsluta anställningar ganska lång tid. Ska vi spara in såhär mycket behöver den processen i så fall vara färdig tidigt.
Att spara in på 60 tjänster är mycket?
– Vi kommer att få sämre service till våra medborgare, det är vad det innebär. Om vi tar bort 60 personer kommer det märkas.
Hur hårt slag blir det?
– Man måste jobba för att det ska bli lindrigt, men det kommer att bli jättetufft.
Anders Carlsson menar att konsekvenserna av att inte skära ner kan leda till nedläggningar.
– Jag tror kanske att vi kan komma att behöva stänga en skola, det kan bli en konsekvens.
Vilka delar av kommunen behöver man spara i?
– Alla kommer att beröras. Nu handlar det om 30 miljoner, som är mycket pengar för den här lilla kommunen. 60 tjänster är tio procent av de anställda.
Men kommunstyrelsens ordförande Per Hollertz (M) försvarar den antagna budgeten.
– Man måste se kommunen som en helhet, det här är en uppgift för hela kommunen, att klara av besparingarna. Vi behöver komma bort från det där att tänka i olika sektorer, säger han.
Men någonstans kommer det besparas?
– Då måste man veta var det ska sparas. Nu pågår ett genomgripande arbete om var besparingarna ska ske. I början av januari kommer konkreta förslag.
Kan 60 tjänster försvinna nästa år?
– Nej, 60 tjänster kommer inte att försvinna under 2024. Men det kommer att genomföras förändringar och personalneddragningar. Hur stor neddragningen av tjänster blir är också beroende av vilka andra besparingsåtgärder och effektiviseringar som kan genomföras.
Socialdemokraterna i Valdemarsvik yrkade på ett antal ändringsförslag, som alla föll i omröstningarna. Något som oppositionsrådet Lars Beckman (S) hade velat se var att budgetera för underskott nästa år.
Han menar att det går att hänvisa till argumentet om att det finns synnerliga skäl i dagens ekonomiska läge.
– Inte minst pensionskostnaderna har ökat, det är ett av skälen vi pekar på. Pensionskostnaderna kommer att sjunka tillbaka igen inom några år, därför pekar vi just på detta, säger han.
Hur skulle man hantera ett underskott i så fall?
– Dels har vi resultatutjämningsreserven som vi kan använda oss av. Men också om man gör ett underskott har vi en treårsperiod att komma ifatt med underskottet.
Lars Beckman menar att konsekvenserna annars skulle vara för allvarliga.
– Man hävdar att kommuner inte får planera med underskott, men där hänvisar vi som sagt till synnerliga skäl och är i gott sällskap då kommuner och regioner runtom i landet gör detsamma. För vad får det för konsekvenser att spara 16,5 miljoner kronor? Vi kan inte plocka bort någon större del av personal från äldre- eller barnomsorg. Det är orimligt som jag ser det.
Per Hollertz (M) är skeptisk till att kommunen skulle låtas gå med underskott.
– Vi menar att vi inte har argumenten för det. Kraven för synnerliga skäl är ganska skarpa och det är om vi skulle ha en stor kapitalreserv, men det har vi inte. Att det är lågkonjunktur är inte ett tillräckligt synnerligt skäl. Det skulle inte vara ett sätt att förbättra ekonomin utan vi skjuter problemen framför oss, minusresultatet skulle behöva återställas någon gång., säger han.