Margareta Spels har beskrivit livet i Rullerum samt Ållebråta byar, i två nya kulturhistoriska böcker som sträcker sig tillbaka till 1600-talet.
2013 gav hon ut den omfattande boken "Livet i Hersebråta by" som blivit uppmärksammad och som hon föreläst om många gånger. Nu har Margareta Spels, 82, från Motala, släppt ytterligare två böcker: "Rullerum by" samt "Ållebråta by". Som i den tidigare boken går hon igenom historiken och människorna i dessa grannbyar från Gustav Vasas tid och fram till åtminstone 1900.
Margareta Spels har varit lärare och är också utbildad arkeolog. Hennes intresse för denna trakt, strax utanför Valdemarsvik, är ganska självskriven – hennes släktingar var nämligen självägande bönder i de nämnda gårdarna i åtta generationer, från 1600-talet och framåt.
– Jag har tillgång till ett omfattande släkt- och flergårdsarkiv och dessutom väldigt mycket brev, hela släkten har kommit med material. Det var liksom meningen att jag skulle göra något med det här, berättar Margareta Spels.
Även i byar som bara låg några stenkast från varandra var det på 1600-talet lokala skillnader.
Rullerum har rötter långt tillbaka i tiden. I närheten har det gjorts fynd från äldre järnåldern och det finns dokument om gårdsbebyggelse från medeltiden.
– Karl och Måns var väldigt vanliga namn i Ållebråta medan Rullerum hade många Sven. Det var först i mitten på 1600-talet det tillkom efternamn, innan står det bara "Måns i Rullerum" i skrifterna, förklarar Margareta Spels som tillägger att hela häradet då tillhörde Stegeborg.
– Fogdar därifrån kom hit och men också skogsvaktare som kollade att de inte högg ner ekar vilket hände, ekar var skyddade till båtbyggande.
Ruinen av Ållebråta kvarn som Margareta Spels undersöker till vänster samt en husgrund på gamla bytomten i Rullerum.
Gårdarna delades upp mellan barnen på den tiden, i vissa fall även till döttrar.
– Ett exempel är från mitten av 1600-talet då en av mina anförvanter ägde en gård i Rullerum. Han fick två barn, varav den ena var en dotter, och delade då upp gården i två halvor till dem. Det var ganska ovanligt för den tiden att dottern fick halva gården.
Det blev ganska trångt på de här mindre gårdarna.
– De fick många barn men det var också stor barnadödlighet, vid epidemier kunde det vara flera barn i varje familj som dog så det var hemskt. Men samtidigt fanns det de som blev gamla, jag har flera exempel på 90-åringar.
I Ållebråta by bedrivs fortfarande djurhållning med får, något som var vanligt även i gammal tid.
Det finns också exempel på mer dramatiska händelser som också speglar ett religiöst samhälle med stort socialt tryck som kunde leda till fruktansvärda konsekvenser.
– 1688 skedde ett barnamord i Rullerum. En piga som haft tjänst i en fogdefamilj åt Tjust till där fogdens son hade lägrat henne blev med barn. Hon vågade inte vara kvar utan gav sig ut på vandring och hamnade så småningom i Rullerum. Där födde hon sitt barn en natt, berättar Margareta Spels.
– Hon strypte sedan barnet i förtvivlan och gömde det i sänghalmen, en fruktansvärd historia. Det uppdagades av familjen och pigan togs med till Ringarums kyrka där hon dömdes och sedan fängslades, men vad som hände när ärendet kom upp i hovrätten har jag inte lyckats hitta.
Rullerum by låg på en höjd vilket var bra för avrinningen, här är nuvarande port in mot byn.
Det var också en tid där markgränser inte var så tydligt reglerade vilket ledde till en del marktvister.
– Ett exempel är Rahl Mattson i Ållebråta by som varit med sin yngre bror på fel mark och tagit en stock. Grannen blev jättearg så han la beslag på vagnen med stocken. Den äldre brodern fick sedan böta medan den yngre brodern faktiskt fick spöstraff.
Det finns mycket detaljer att hitta om denna trakt, dess människor och tiden de levde i böckerna som finns att beställa av Margareta Spels. Ringarums hembygdsförening har också exemplar av boken till försäljning och den kommer även att finnas på Valdemarsviks bibliotek.