En förstagångsbesökare ser ett rart litet torp som plötsligt dyker upp längs den slingriga grusvägen i trakten av Rullerum utanför Valdemarsvik. Knastret av grus är ett av de få ljuden som ackompanjerar promenaden till väntrummet. Samtidigt ligger en trygg doft av björkved i luften.
– Det är lite av en lågbudgetmottagning det här. Eftersom vi inte raggar patienter till varje pris försöker vi hålla nere på de fasta kostnaderna. Vi sparar på elen, och eldar med ved, säger Björn Östergren.
Han tar emot i mottagningsrummet där medicinska instrument och böcker samsas med möbler i murriga träslag, tunna gardiner och gröna växter. En hemtrevlig brasa sprakar i kakelugnen, och ute i kontoret hörs det sällsamma knattret från en skrivmaskin när Björns hustru Ingela Östergren utför sitt arbete som läkarsekreterare.
De har drivit läkarmottagningen tillsammans i nio år, men vid nyår är det slut med det.
– Jag har just fyllt 65 år. De senaste åren har jag börjat känna mig som en mjölkbonde, tvungen att hålla sig hemma och vakta flocken. Ta emot posten, passa tider. Jag ser fram emot att bara rå mig själv. Skriva mera, fotografera.
Björn Östergren har gjort något som är få förunnat andra människor. På senare år har han låtit privatlivet diktera villkoren för arbetslivet.
– Jag var en riktig katastrof när jag arbetade på vårdcentral. Knackade någon på dörren tog jag emot den personen direkt utan att tveka. Jag låg ständigt back med alla måsten.
Runt år 2000 tog det stopp. Den ständiga tidsjakten, just då på en egen husläkarmottagning i Åtvidaberg, innebar att Björn Östergren drabbades av svår utbrändhet. Under rehabiliteringen kom tankarna om att skapa en annan arbetstillvaro. Tillsammans med sambon Ingela hade han just köpt loss det lilla torpet i Västrum. Den tidigare husläkarmottagningen innebar att Björn Östergren hade så kallad etableringsrätt som ger honom rätt att bedriva egen mottagning.
I februari 2007 öppnade läkarmottagningen i Västrum. Och premiären blev en fullkomlig katastrof.
– Det var strömlöst i två dygn efter stormen Per. Vi var ju fullbokade, det var bara att köra. Vi eldade för värme, och använde fotogenlampor.
Katastrofstarten till trots har arbetet flutit på, och år lagts till år. Paret känner en stolthet över att de bedrivit mottagning långt utanför tät bebyggelse och Landstingets konventionella arbetssätt.
– Jag har aldrig ens varit inne i programmet Cosmic som de använder för journalföring. Det kom efter jag slutade. Vi för journal på papper, och jag skriver dem för hand på skrivmaskin. Det känns som om vi sätter patienten i fokus. För Landstinget känns det som om IT är mest i fokus, säger Ingela Östergren.
Björn Östergren har hittat en efterföljare som kommer att ta över etableringsrätten. Och av en ödets nyck kommer denna läkare öppna egen mottagning bara några kilometer bort i samma bygd.
