Kustbevakningens närvaro till sjöss beräknas bli kraftigt reducerad, 30-40 procent, om varslen träder ikraft. Insatstiderna för att rädda liv och miljö blir längre och förmågan att upptäcka oljeutsläpp minskar kraftigt.
– Får vi inga pengar tvingas vi ta bort stationer, fartyg och se över hela organisationen. Beredskapen vid kuster och hav minskar, vilket kommer att drabba kommuner, länsstyrelser, polis, tull, men också sjöfartsverket, sjöräddningen, transportstyrelsen, försvarsmakten med flera, sa Per-Åke Eriksson, chef för Gryt/Västervik, till NT förra månaden.
Idag arbetar kustbevakningen åt fem departement.
– Finns vi inte där så försvinner ju inte uppgifterna och då måste de här myndigheterna lösa det hela på något annat sätt. Vi är billiga för att vi hjälper andra, när vi ändå är ute, sa Eriksson.
En av de fem stationerade i Gryt är Fredrik Arwidsson och han säger så här om varslet:
– Det har varit oroligt ett par år inom verksamheten så det här var väl mer eller mindre väntat. Det fattas ju pengar. Men det är ju inte bestämt att Gryt ska läggas ner. Det här är ju ett varsel, som måste läggas om vi inte får 133 miljoner som krävs för 2016.
Han har varit stationerad i Gryt sedan 1999, men sökte nyligen förflyttning, till viss del beroende på det osäkra läget.
– Inom kort kommer jag att arbeta vid kustbevakningen på Gotland. Ytterligare en anställd i Gryt har också fått förflyttning. Återstår tre varav en ligger runt pensionsåldern.