Björn Horgby, Lena Horgby, och Johnny Gliving är några av initiativtagarna till nätverket "Nej till Kärnkraft vid Valdemarsviken".
Det finns inga bärkraftiga argument för att tillåta en kärnkraftsetablering vid Valdemarsviken. Det menar nätverket "Nej till Kärnkraft vid Valdemarsviken" som nu på allvar aktiverar motståndet mot planerna som företaget Kärnfull Next lanserat om en kärnkraftsanläggning bestående av 4-6 modulära reaktorer, SMR, på fastigheten Målma 4:9 (2) vid Valdemarsvikens mynning, strax väster om Bokö och Stora Ålö.
– Kritiken handlar om framförallt tre saker. Miljön, den kommunala ekonomin och arbetsmarknaden. Det finns en stor osäkerhet och oro hos många kommuninvånare, fastighetsägare och företagare när det gäller de här planerna, säger Björn Horgby, en av initiativtagarna till nätverket som består av både fastboende och fritidsboende i närområdet.
En av de övriga medlemmarna i nätverket är Johnny Gliving. Han har själv närmare 20 års erfarenhet av kärnkraftsindustrin som ingenjör och har bland annat jobbat på kärnkraftverket i Oskarshamn inom teknikavdelningen som ansvarade för både stora och små ombyggnationer. Han var delaktig i driftsättningen av kärnkraftverkets tredje reaktor O3.
– Jag är inte principiellt emot kärnkraft i Sverige och det är vi ju inte som förening heller. Däremot ska det byggas ställen på som är lämpade för ett kärnkraftverk, säger Johnny Gliving som bland annat varnar för konsekvenserna för Valdemarsvikens vattenmiljö om de nuvarande planerna ska realiseras.
Varnar för stora kostnader för kommunen. "Nya vägar samt en djuphamn i direkt anslutning till anläggningen för de största och tyngsta transporterna behövs redan under byggtiden. En reaktortank för en 300MW reaktor väger cirka 650 ton", säger Johnny Gliving.
De planerade reaktorerna är vattenkylda, precis som den befintliga kärnkraftstekniken i Sverige idag, och kommer att kräva stora mängder kylvatten som kan förvandla det inre av Valdemarsvikens vatten till en sötvattenmiljö. Inflöde och utflöde från kärnkraftverket kommer att stoppa de normala flödena, menar han.
– Ur miljösynpunkt kan det bli en katastrof. Det handlar om cirka 90 kubikmeter kylvatten per sekund som ska pumpas in i en anläggning av den här storleken och sen pumpas ut igen. Vattnet som sedan pumpas ut kommer också att höja vattentemperaturen med cirka 9-10 grader direkt vid själva utloppet, säger Johnny Gliving.
Litar ni inte på att ansvarig myndighet har koll på sådana konsekvenser och i så fall säger nej?
– Jo, absolut men sådant tar tid och frågan är hur mycket pengar kommunen fått lägga ner under tiden.
Mätningar vi Oskarshamn har visat på en höjd vattentemperatur på cirka tre grader i närheten av kärnkraftverket.
– Skillnaden mot Oskarshamn och Forsmark är att där ligger det vid öppet hav. Här är det en massa öar utanför och inne i en vik, säger Björn Horgby.
– Det kommer att påverka hela viken, säger Lena Horgby.
Vad som ska hända med vattenströmmarna och temperaturen oroar känrkraftsmotståndarna. "Ur miljösynpunkt kan det bli en katastrof", säger Johnny Gliving i nätverket "Nej till kärnkraft vid Valdemarsviken". Bilden tagen precis invid den tänkta fastigheten.
"Det kommer att påverka hela viken", säger Lena Horgby, motståndare till kärnkraftsplanerna vid Valdemarsviken.
Farhågorna handlar inte bara om vattenmiljön. Landområdet som krävs för själva anläggningen innanför dubbla bevakningsstaketet är 50-60 hektar, enligt nätverkets beräkningar. Det måste också dras stora elledningar.
– Det måste dras en 400 kilovolts ledning från anläggningen och koppla på den vid Falerum som väl är den närmaste punkten för en sådan anslutning. Den ledningen kommer att kräva en kraftgata som är minst 100 meter bred. Det behövs också nya vägar. Låt säga från Hosum och in till Lilla Syltvik ungefär och även vägen från Valdemarsvik och ut måste de fixa, säger Björn Horgby.
– Ny kärnkraft bör i så fall byggas vid större städer i storlek som Norrköping, Linköping eller Västerås med ett stort utbyggt fjärrvärmenät. Där kan man utnyttja kylvattnet som körs rakt ut i havet till fjärrvärme istället. En SMR på 300 megawatt har en termisk effekt (värmeeffekt, reds anm) på ungefär 1050 megawatt. Det ger en verkningsgrad på cirka 29 procent el, resten 750 megawatt skickas rakt ut i havet, säger Johnny Gliving.
"Jobbnettoeffekten av en kärnkraftsetablering kan till och med bli negativ", säger Björn Horgby som befarar att besöksnäringen i kommunen kommer att drabbas hårt.
I en skrivelse till Kommunstyrelsen i Valdemarsvik listar nätverket "Nej till kärnkraftverk vid Valdemarsviken" vad de anser vara en lång rad negativa följder av gå vidare med etableringsplanerna. Det handlar om bland annat om kommunens framtid där de menar att Valdemarsvik kommer att förknippas med kärnkraft och fara, oro och strålning i framtiden. De ökade arbetstillfällen som kan uppstå beskrivs som kraftigt överdrivna då de främst kommer att handla om extern personal.
– Det är ungefär som med Northvolt i Skellefteå där en stor del av personalen flyger in och ut, säger Björn Horgby.
Nätverket varnar också för negativa konsekvenser för turistnäringen som kan drabbas och kan leda till att arbetstillfällen där går förlorade. Den yttre beredskapszonen runt en kärnkraftsanläggning är cirka 25 kilometer där det måste finnas en tydlig beredskapsplan vid en eventuell olycka eller incident.
– Jobbnettoeffekten av en kärnkraftsetablering kan till och med bli negativ, säger Björn Horgby.
"Miljökonsekvensbeskrivningen och mark- och miljödomstolen kommer ha så hårda krav att det inte kommer att byggas någonting som påverkar Valdemarsviken i för hög utsträckning. Det är hårt reglerat", säger John Eliasson, affärsutvecklingschef på Kärnfull Next.
Projektutvecklingsbolaget Kärnfull Next, KNXT, har precis gjort den första förstudien när det gäller etableringen vid Valdemarsviken och beslutat att ta projektet till nästa steg.
– Vi kommer att gå vidare med den här fastigheten under 2025. I den här första studien tittar vi bland annat på omgivningen, miljö och säkerhet och om det är byggbart. Vi har ett antal identifierade områden som vi analyserar för att se över möjligheterna och de associerade projektriskerna för att se om det är görbart och som ligger till grund för våra beslut att investera vidare, säger John Eliasson, affärsutvecklingschef på KNXT.
När du säger att ni ska investera vidare, vad innebär det för er?
– Vi väntar ju med att investera tungt i projekten innan vi vet mer. Det är det som förstudien ligger till grund för, sen handlar det om lite större investeringar som miljökonsekvensbeskrivning, tillståndsansökan till rådskyddsmyndigheten och arbete med kommun och detaljplan och så vidare.
Hur mycket pengar handlar det om?
– Det är flera hundra miljoner som behöver satsas i projektutvecklingen. Det beror sedan på hur förutsättningarna ser ut och hur många reaktorer som ska byggas. Det är kvar att analysera.
Illustration av en SMR-park med flera små modulära reaktorer.
John Eliasson är välbekant med den kritik och oro som finns kring alla nya kärnkraftsprojekt.
– Självklart kommer vägar och elnät att behöva anpassas. Jag tror att det är väldigt välkommet i kommunen att man kommer med förbättringar i infrastrukturen. Sen är det alltid så att det är utmaningar på vägen och det är inte alla som vill bo precis jämte en breddad väg tyvärr. Men vi måste ju också utveckla Sverige trots det faktumet, säger han.
Han ser inga stora risker när det gäller vattenmiljön.
– Jag bor ju själv i Ringhals och har upplevt hur positivt det är med kärnkraft i kommunen. Många undrar om uppvärmningen av kylvatten i Valdemarsviks fall men fastigheten ligger långt ut mot öppet hav. Den är ju inte inne i viken, det skulle jag inte säga. Och sen är det en fråga om att anpassa designen av anläggningen.
– Fortsatta analyser får visa vad det behövs för åtgärder. För det är ju så här att miljökonsekvensbeskrivningen och mark -och miljödomstolen kommer ha så hårda krav att det inte kommer att byggas någonting som påverkar Valdemarsviken i för hög utsträckning. Det är hårt reglerat.
Kritikerna oroas över hur besöksnäringen ska påverkas. Hur ser ni på det?
– Det är en väldigt stor fastighet vi tittat på och vi kommer bara att använda en liten del av den. Även om det är en stor anläggning så kommer det finnas utrymme för besöksnäringen. Man kanske tror det värsta om ett sånt här projekt men med lite tid så tror jag att vi kan visa på att det inte behöver begränsa besöksnäringen alltför mycket.
Alla prognoser pekar på att slutnotan blir väldigt hög. Är det värt att satsa så mycket pengar?
– Det är väldigt stora summor men det är det väl alltid när vi bygger kritisk infrastruktur, tänker jag. Många använder begreppet att det skulle vara dyrt men jag tycker det begreppet är felanvänt. Det här är ju en investering för hundra år framöver i Sveriges välfärd. Jag tror inte att någon egentligen är beredd att backa på välfärden.
Om allt går som ni tänkt, när levereras elen?
– Någonstans i mitten på 2030-talet så tror vi att vi kan producera de första elektronerna.
Valdemarsviks kommun har inte tagit någon formell ställning för eller emot en kärnkraftsetablering.
– Det kommer att ta lång tid innan det här hamnar på kommunens bord. Det är i dagsläget omöjligt att säga hur vi ställer oss till de här planerna men däremot är vi öppna för alla möjligheter för utveckling av Valdemarsviks kommun, säger kommunstyrelsens ordförande Per Hollertz (M).
Däremot har Valdemarsvik kommun sökt och fått pengar från Naturvårdsverket. Elva svenska kommuner får dela på tio miljoner kronor i ett pilotprojekt för att "stärka kommunens beredskap för etablering av ny kärnkraft". Valdemarsvik har fått 800 000 kronor. Bara fem andra kommuner har fått mer, där Svalövs kommun toppar listan med två miljoner kronor.
– Det här är ju pengar vi inte kan använda till vad som helst. Det handlar om att höja vår kompetens. Det är ju ett område vi inte sysslat med förut. Det handlar om tillstånds- och detaljplanefrågor och det är plan- och byggkontoret som blir mest berörda, säger Per Hollertz.