Matías Martínez (Matita), Viktoriia Morozova (Killa Kim), Philip Nordström (Feelhip), Maurizio Addone (Rawclaw), samt Ferhat Duz (Bboyfero).
Det hörs ett hårt sväng i Folkets hus strax efter lunch – trots att det inte finns några instrument på scenen. Det är den internationellt präglade gruppen Freestyle Phanatix som framträder för Sörbys tvåor och treor och all musik som hörs skapar de med sina röster, så kallad beatboxing.
– Det är genom bidraget för Skapande skola som vi har den här gruppen på besök, de har gjort föreställningar för alla elever men även hållit workshops, berättar kulturchefen Gun Töllefsen, strax innan det drar igång.
– De arbetar med inkludering och trycker mycket på att man ska vara den man är och allas lika värde.
Så börjar det. Med bara sina röster skapar Philip Nordström och Maurizio Addone en rytmisk grund där de tre hiphopdansarna får utrymme att utkämpa battles och briljera. Barnen uppskattar det de ser och jublar när Ferhat Duz voltar och ställer sig på en hand.
Ferhat Duz (Bboyfero) i Freestyle Phanatix, gör halsbrytande tricks som får barnen att jubla.
Även om man inte är så insatt i genren inser man snabbt att det här håller hög nivå och det bekräftas när vi får en pratstund med gänget efteråt – en ensemble med rötter i Chile, Ukraina, Turkiet, Danmark, Italien och Sverige.
– Vi har coachen för svenska OS-laget och danska mästaren i breakdance här så det är verkligen jättekul att jobba tillsammans, berättar Philip Nordström, som går under artistnamnet "Feelhip".
Det svänger gott om de två beatboxarna Maurizio Addone och Philip Nordström som ger en bra grund till de tre breakdansarna.
Hur länge behöver man träna för att nå upp till den här nivån?
– Generellt brukar man ju säga att oavsett vad det gäller krävs ungefär 10 000 timmar om man ska bli riktigt bra på något, säger Philip som personligen upplever att beatboxing är utvecklande på ett djupare plan.
– Det handlar ju om min röst, min andning – den gör att jag får kontakt med mitt hjärta.
De gör bortåt 200–300 föreställningar per år liknande den i Folkets hus.
– Det viktigaste vi vill förmedla är kulturen, det finns väldigt mycket inom hiphop och det gäller att vara här och nu. Vi brukar säga "each one: teach one", alltså att dela kunskapen vidare till andra, säger Philip Nordström, som tillägger att det handlar om integration och acceptans – ett sammansmältande av olika kulturer.
Runt 200–300 föreställningar per år blir det för Freestyle Phanatix.
– Jag tycker alla de uttryck som hiphop har talar med varandra på ett väldigt vackert sätt. Det är väldigt goda och bra budskap.
De vill också ge eleverna en impuls att prova själva:
– Syftet är att visa att ni kan fortsätta efter oss och bli artister. Vi vill visa och inspirera eleverna, säger Ferhat Duz.