Jorden som gav vika
Under nattens första timme rörde sig jorden. Först lät det som ett mullrande åskväder, det blev det några minuter och så hördes nästa muller.
Ingen människa kom till skada vid skredet i Vagnhärad, men de materiella skadorna var stora.
Foto:
- Först trodde vi att det var inbrottstjuvar
i farten, minns Kent Ljung.
De hade flyttat hit 1976 , till det som då var kommunens nya villaområde. Det kunde inte vara bättre för en barnfamilj, lugnt och fint samtidigt som det var gång- och cykelavstånd till skola, järnväg och affär.
Inte tänkte väl någon på att de levde på randen till en avgrund, här i sluttningen ner mot Trosaån med järnvägsbanken på andra sidan vattnet. Tidigare hade bara boskap betat här på det som ortens äldre invånare talade om som "ett omöjligt sankområde".
Med facit i hand kan Kent Ljungh konstatera att kombinationen lermark ner till mellan fem och tio meters djup, en nivåskillnad på åtta meter på en sträcka av 30-40 meter och grundvattnets kraftiga tryck var en katastrof som bara väntade på att inträffa.
15 år efter första varningen kom raset
Den första varningssignalen kom i april 1982.
I en svacka nere vid ån skedde ett skred som omfattade 800 kvadratmeter av slänten. Ett skred är när en sammanhängande jordmassa kommer i rörelse, likt en lavin i snö. Skredkanten kom så hotande nära tre villor att de bedömdes vara "ej beboeliga nattetid".
Mänskliga aktiviteter har stor inverkan på hur stabil en lerslänt är och förblir. Tåg- och biltrafik, pålning, sprängning och vattenreglering, allt påverkar, påpekades det i den utredning som följde efter skredet 1982. Försiktighetsåtgärder vidtogs och allt blev lugnt. På ytan.
Femton år gick. När Kent Ljungh en morgon
i maj 1997 cyklar till sitt jobb på Löfstad behandlingshem ser han en stor håla i cykelvägen och att lyktstolparna lutar betänkligt. Gropen fylls igen med grus, men en vecka senare syns två nya tvärgående sprickor. Asfalten sjunker ner i marken, en konsultfirma kopplas in, en Securitasvakt vakar nattetid och tre villor - men inte samma tre som förra gången - anses inte vara säkra att bo
i nattetid.
Marken fortsätter att sjunka, ibland mer,
ibland mindre. Klockan 00.40 den 23 maj händer det alla fruktat, men ingen velat tro på. Jorden ger vika, Trosaån stiger två meter och skredet tar med sig fem villor i fallet. Ytterligare tre hus blir hängande på skredkanten. Inom ett dygn har samtliga 33 hus i den närmaste omgivningen både blivit utdömda och utrymda.
- Vi fick en timme på oss att lämna huset. Jag kan säga dig att man inte alls tänker rationellt
i den stunden. Man klipper av mycket av livet, sen får de prata hur mycket de vill om att det bara är materiella saker, det är ändå så mycket emotionellt som finns i allt. Vi tog med oss fotonegativ och värdesaker.
Asfalten på gatan trycktes upp
De visste inte om de någonsin skulle kunna återvända till sitt hem. Eller vem som skulle hållas ansvarig. Kent Ljungh blev talesman för den arbetsgrupp som husägarna bildade.
Torsdagen den 3 juli 1997 kallades för "ödesdagen för Ödesby". Den dagen beslutade arbetsutskottet i Trosa kommunstyrelse att förbjuda att de 29 mest utsatta husen någonsin mer användes samt att lösa in de fyra övriga fastigheterna mot marknadsvärdet, däribland familjen Ljunghs.
- Vi hade nog helst flyttat härifrån, vi letade hus i ett halvår. Men så sade vi "vi känner oss för hur det går". De första åren var jobbiga men till slut bestämde vi oss för att säga "nu lägger vi det här bakom oss".
Det som varit villagatan Påskvägen jämnades med marken och av Adventsvägen blev bara en gatstump kvar. På höjdenovanför ligger Pingstvägen där livet går sin gilla gång. På ytan är allt lugnt. Eller?
- Jag har aldrig varit rädd för ett nytt skred, men däremot för hur de åtgärder som gjordes skulle påverka jorden här, säger Kent Ljungh och pekar på en rännil med vatten som rinner tvärs över gatan.
För här har borrats, förstärkts och vattenvägar letts om. På sin tomt har Kent Ljungh fyra borrhål, där kommunen regelbundet kontrollerar grundvattennivån. Hösten 2003 stod källaren under vatten.
Nu kom ett häftig regn i förra veckan, på ett ställe trycktes asfalten på gatan upp en decimeter och vattnet stod upp likt en gejser. Vad får det för följder? Ingen vet.
Så jobbar vi med nyheter