Det mÄste vara omkring 40 Är sedan som sÄ mÄnga kvinnor vistats i det offentliga utan att tÀcka hÄret i Iran.
Protesterna som pĂ„gĂ„tt i snart tvĂ„ mĂ„nader â de kraftigaste i den islamiska republikens 43 Ă„r lĂ„nga existens â handlar om mycket mer Ă€n rĂ€tten att slippa huvudduk. Men slöjan Ă€r en av statens starkaste symboler. Att elda upp den, lĂ€mna hemmet utan den eller helt enkelt lĂ„ta den falla ned pĂ„ axlarna, sĂ„ som mĂ„nga iranska kvinnor gjort de senaste veckorna, har dĂ€rför blivit ett av de frĂ€msta sĂ€tten att visa motstĂ„nd pĂ„.
ââVi mĂ„ste ha i Ă„tanke att det Ă€r en totalitĂ€r regim vi har att göra med, som inte bara vill styra politiken utan Ă€ven de allra mest privata delarna av mĂ€nniskors liv, sĂ€ger Mahmood Amiry-Moghaddam frĂ„n Oslobaserade mĂ€nniskorĂ€ttsorganisationen Iran Human Rights.
Enorm symbolik
DÀrför har protesterna i Iran utvecklats till att bestÄ av mer Àn gatudemonstrationer, dÀr mÀnniskor skanderar "död Ät diktatorn". Studenter pÄ flera universitet runtom i landet trotsar styret genom att Àta lunch tillsammans i de annars könssegregerade skolkafeteriorna. Yngre skolelever river bilder pÄ högste ledaren Ali Khamenei ur lÀroböckerna och pÄ internet sprids otaliga filmklipp dÀr landets mÀktiga mullor fÄr sina turbaner, som visar deras uppburna stÀllning i det religiösa samhÀllet, avkastade av förbigÄende.
ââDet finns en enorm symbolik i det. Mullorna tillhör det mĂ€ktigaste samhĂ€llsskiktet i Iran, nu Ă€r mĂ„nga av dem rĂ€dda för att gĂ„ ut pĂ„ gatorna med turbanerna pĂ„, sĂ€ger Amiry-Moghaddam.
Mur av rÀdsla faller
För bara nÄgra Är sedan, 2019, greps dÄ 24-Äriga Yasaman Aryani och dömdes dÀrefter till 16 Ärs fÀngelse för bland annat "anstiftan och medhjÀlp till korruption och prostitution", efter att hon pÄ internationella kvinnodagen publicerat en video dÀr hon visade hÄret.
All civil olydnad som nu syns dagligen i Iran tolkar Amiry-Moghaddam som ett tecken pÄ att den mur av rÀdsla som diktaturen bygger sin existens pÄ Àr pÄ vÀg att falla.
ââDet visar dels hur regimen inte Ă€r sĂ„ stark som den velat framstĂ„, och att folket Ă€r mycket mĂ€ktigare Ă€n regimen lĂ„tsats om.
Men staten Ätnjuter fortfarande stor makt, och utövar den sÀrskilt genom vÄld. Hundratals demonstranter har dödats, tusentals har frihetsberövats och en överhÀngande majoritet av det djupt konservativa parlamentet manar till dödsstraff för de gripna.
Ăkade avrĂ€ttningar
Organisationen Iran Human Rights grundades av Mahmood Amiry-Moghaddam med det huvudsakliga syftet att dokumentera Irans mÄnga avrÀttningar av fÄngar. De senaste Ären har allt fler iranier dömts till dödsstraff, nÄgot som ofta sker pÄ godtyckliga grunder och av politiska skÀl. 2021 avrÀttades 333 fÄngar enligt organisationen, 25 procent fler Àn 2020. Hittills i Är har 462 fÄngar avrÀttats. Detta Àr utöver de hundratals demonstranter som dödats av sÀkerhetsstyrkorna pÄ gatorna.
ââVĂ„r förklaring till de ökade avrĂ€ttningarna Ă€r att det gjorts i ett försök att förhindra det som nu sker. För regimen vet att nĂ€r protesterna vĂ€l börjat, nĂ€r illusionen av makt brutits, sĂ„ kan det mycket vĂ€l leda till dess fall. Vi Ă€r inte dĂ€r Ă€n, men pĂ„ god vĂ€g, sĂ€ger Amiry-Moghaddam.