Kritisk röst som försöker se framåt så gott det går

Inför 75-årsdagen blickar den forne finansministern hellre framåt än bakåt. Han har inte retirerat till ett liv i gungstol med en filt om benen.
Han och hustrun, journalisten och författaren Birgitta von Otter, går gärna i fjällen. Även den här sommaren tog de sitt pick och pack - "vi bor alltid i tält" - och vandrade i Västerbottensfjällen i trakterna runt Stekenjokk.
- Det är inte riktigt så vackert som i Sarek, men där kan vi inte gå längre - det är för jobbigt och dessutom har vi två hundar.
Hundarna, som är av rasen västgötaspets, är inte välkomna i nationalparker.
Kjell-Olof Feldt lämnade riksdagen och finansministerposten i den socialdemokratiska regeringen 1990. Men det politiska intresset har han kvar. Han skriver debattartiklar, håller föredrag och är ordförande i Friskolornas riksförbund och Hjärnfonden.
Han betraktar sig "i någon mån" som en kritisk röst inom partiet.
- Jag har alltid tillhört en falang som har försökt göra om partiet, framför allt i synen på marknadsekonomin.

Flitig bokskrivare
På senare år har Kjell-Olof Feldt varit en flitig bokskrivare. Förra året publicerades Min väg till politiken, den tredje delen i en självbiografisk svit. Böckerna berättar om hans liv med politiken, men även om den torftiga uppväxten i ett arbetarklasshem i Holmsund.
Den andra boken, Det blev ingen storväst, handlar om vägen för den unge Kjell-Olof som tycktes spikrak mot ett liv som sågverksarbetare klädd i storväst. Men pojken visade sig ha läshuvud och modern bestämde sig för att hennes son inte skulle bli någon arbetare; han skulle studera.
- Hennes uppfattning om arbetarklassen, i alla fall 30-talets och 40-talets arbetarklass, var att de arbetade hårt och tungt, tjänade dåligt och dog tidigt. Och så ville hon inte att mitt liv skulle bli. Det är möjligt att om jag inte hade haft henne så hade jag gått där och burit plankor på Sandvikssågen.
Men mamma fick som hon ville, och Kjell-Olof gjorde en klassresa från hemmets armod till Uppsala universitet och senare den politiska maktsfären.
Förra året utkom boken I cancerns skugga. Den skrev Kjell-Olof och Birgitta tillsammans under tiden som han behandlades för prostatacancer.

Stoppas på gatan
Förutom att de båda förde dagbok om sina upplevelser, så sammanställde de också en medicinsk faktadel, eftersom det tycktes råda så mycket okunskap om sjukdomen.
Responsen blev stark.
- Många människor stoppar mig på gatan för att tacka. De flesta är män, men även kvinnor.
Numera har Kjell-Olof Feldt återhämtat sig och försöker lämna det hela bakom sig.
Han arbetar inte lika intensivt som förr. Han och Birgitta reser en hel del, går i skogen med hundarna och sköter trädgården.
Dessutom ägnar han sig åt sitt livslånga intresse, skönlitteratur.
- Jag har alltid en bok med mig, var jag går. Läser man bra böcker som handlar om människors förhållanden, sätt att möta svårigheter eller möta kärleken eller vad tusan som helst, så lär man sig mer om människan, kulturellt och socialt.

Presenten bestämd
Han strävar efter att varje dag ska bli så bra som möjligt och att det han ägnar sig åt ska kännas meningsfullt.
- Det jag är intresserad av är det som händer i dag och i morgon och nästa vecka. Jag försöker se framåt så gott det går.
Vad han ska få i födelsedagspresent vet han redan. Kjell-Olof, Birgitta och de fem barnen och nio barnbarnen reser till Mallorca i slutet av september och tar in på ett barnvänligt hotell.
- Det är inte så ofta vi träffas allihop, så nu är tanken att vi ska göra det. Och det är liksom det som är själva 75-årspresenten.

Kritisk röst som försöker se framåt så gott det går

Det blev ingen storväst för Kjell-Olof Feldt. Men väl ett liv tillräckligt händelserikt för att fylla tre memoarböcker.