"Jag är tacksam för varje dag jag vaknar nykter"

Året var 1960. Det var i december och familjen Larsson satt och åt julmiddag på Berns när Ulf smög fram till podiet för att spana in Tomteorkestern, ledd av Egon Kjerrman. Plötsligt lyfts den guldlockige fyraåringen upp på scenen av kapellmästaren, som visar hur han ska vifta med händerna för att dirigera orkestern i Tomtarnas vaktparad.
Ulf berättar:
- Efteråt tar Egon tag om min nacke, vänder på mig, böjer mig framåt och viskar: "Så här tackar man publiken för applåderna."
- Jag kan än i dag känna euforin när jag står där i strålkastarljuset med hans varma hand om min nacke medan applådåskorna dånar...

Själsfrände
Fröet som såddes på Berns slog rot på allvar på gymnasiet där Ulf Larsson hittade en själsfrände vid namn Peter Dalle. Tillsammans satte radarparet bland annat upp Bröderna Marx-inspirerade revyer.
- Vi förstod båda tidigt att det var skådespeleri vi ville hålla på med. Men i motsats till Peter, som ville prova på seriös dramatik också, ville jag bara hålla på med revy och komedi. Samma dag han kom in på Scenskolan 1981 fick jag jobb som idéproducent och regissör på underhållningsavdelningen på tv.
Namnsdagsserien och Bröderna Olsson är exempel på 80-talssucéer i tv-rutan med Ulf Larsson framför och/eller bakom kameran. Något som varvades med revy hos bland andra Bosse Parnevik.
Dessvärre åtföljdes ett allt mer hektiskt arbetstempo av ett allt större alkoholintag. Tills han en dag ställdes inför ultimatum - att lägga av med spriten eller bli utan jobb. Det var inget svårt val. Ulf slutade dricka tvärt.

Nykter alkoholist
- Det var den 9 december 1987. Sedan dess har jag haft förmånen att få vara nykter alkoholist. Inte så att det längre är en kamp. Men alkoholen är på något sätt ändå alltid närvarande, inte minst i mitt jobb, och jag är tacksam för varje dag jag vaknar nykter.
Ett nytt och stort steg i karriären togs 1992 när Uffe Larsson blev programledare för det populära familjeunderhållningsprogrammet Söndagsöppet.
Nio år och sexton säsonger hann det bli innan den fryntlige programledaren bortrationaliserades av högre SVT-makter.
- Jag saknar den tiden jättemycket, medger Uffe. Jag hade underbara arbetskamrater på alla nivåer och älskade att jobba med tv-mediet som sådant. Det var ett nöje att gå till jobbet. Men dagens reality-tv, dokusåporna, är inte min grej och ren familjeunderhållning är det ont om, tyvärr.
Numera är Ulf Larsson sin egen teaterproducent. Han skriver pjäser och gör föreställningar som han medverkar i själv. Efter premiär på Nya Casinoteatern i Stockholm, som han driver tillsammans med två kollegor, blir det oftast en landsomfattande turné.

Succétåg
Som med den senaste uppsättningen, Artisten Nacka Skoglund story, en pjäsdokumentär om fotbollslegendarens kaotiska liv. Föreställningen fortsätter sitt succétåg över landet i höst.
Innan dess ska dock sprillans nya Uffes jubelrevy ut på vägarna.
- Med anledning av att jag fyller 50 år har jag plockat ihop en föreställning av mina bästa nummer plus en del nyskrivet. Vi startar den 30 juli. Det ska bli jättekul!
Entusiasmen går inte att ta miste på. "50" är ju trots allt bara en vägskylt.
- En hastighetsbeteckning som säger att det är dags att ta det lite lugnare utan att man för den skull måste stanna.
Runt 200 nära och kära har på Den Stora Dagen inbjudits till fest. Presenter har dock festföremålet undanbett sig. Han har allt han behöver. Den finaste gåvan, ett nytt och i alla bemärkelser lättare liv, har han dessutom redan gett sig själv genom att sedan förra sommaren göra sig av med 50 överflödskilon.
- Mindre mat plus mera motion är lika med mindre vikt. Svårare behöver det faktiskt inte vara, menar Uffe Larsson.
Fast det är förstås aldrig fel med lite superviljestyrka också.

"Jag är tacksam för varje dag jag vaknar nykter"

Ulf Larsson var bara 4 år när han tog sitt första karriärsteg. Fortfarande minns han hur han aldrig ville kliva ner från scenen.