"Allt känns overkligt"

Äntligen hemma! På onsdagskvällen satte Christopher Marken och Erik Nihlén fötterna på svensk mark efter att ha överlevt flygplanskraschen på Phuket. Det var två efterlängtade hjältar.

Foto: Hallberg Leif

Stockholm, arlanda2007-09-20 01:09
Höstmörkret har sänkt sig över Arlanda, men utanför byggnaden hör man flygplanen starta och landa någonstans i mörkret. På terminal två väntar Christopher Markens och Erik Nihléns anhöriga på att de båda överlevarna ska komma hem.Räddade andra
Christopher Marken från Norrköping och Erik Nihlén från Stockholm inte bara överlevde kraschen på Phukets flygplats som tog nära 90 människoliv, de lyckades även öppna en nödutgång och räddade på så vis livet på ett tjugotal andra passagerare.Längst fram i välkomstkommittén står Christophers mamma Lise-Lotte Marken och Eriks mamma Maria Nihlén. Med armarna om varandra utbrister Maria Nihlén, tänk att vi har så duktiga söner.-Det är känns overkligt att han kommer hem och ska stå här framför mig alldeles snart. Samtidigt har jag svårt att förstå, det är så stort, han har överlevt, säger Lise-Lotte Marken."Darrar i hela kroppen"
Christopher Markens bror Sebastian Marken ser tagen ut. När han fick beskedet att brodern varit med i en olycka trodde han att han blivit allvarligt skadad, eller ännu värre, att brodern var död. Väntan känns lång, trots att bröderna kommer träffas alldeles strax.-Det darrar i hela kroppen, minst sagt, säger han.Så kommer de. I flipflops, färgglada t-shirtar och shorts. Lite för kallt klädda för det svenska höstmörkret.-Du lever! säger Lise-Lotte Marken och slänger armarna runt sin son. Ett kramkalas bryter ut och en och annan tår torkas bort från ögonvrån. Titta här, säger Lise-lotte Marken och pekar på Christophers lilltå som har ett vitt plåster.-En sådan liten skada, är det inte otroligt.Annorlunda att flyga
Ännu har killarna inte riktigt hunnit känna efter hur de egentligen mår. Men det känns bra att vara hemma.-Det känns otroligt bra att landa och vara framme. Men att flyga var annorlunda, det kändes som om man tog en risk när man satte sig i planet, säger Christopher Marken.Erik Nihlén instämmer. Det var olustigt att flyga för första gången sedan kraschen.-Vi mellanlandade två gånger på hemresan, i Bangkok och Helsingfors, och för varje gång kändes starten och landningen faktiskt lite, lite bättre, säger han.Och även denna gång har killarna suttit vid nödutgången. Som de gjorde på den ödesdigra flighten OG269 till Phuket.-Allt känns overkligt, både kraschen och tiden i efteråt i Thailand. Det har varit mycket att fixa med, ordna pass och prata med haverikommissionen, säger Christopher Marken.Han ser samlad ut och berättar att han ännu, egentligen inte mått så jättedåligt, inte gråtit en enda gång. Men en upplevelse finns färskt i minnet.-Vi fick identifiera vårt bagage som låg i samma rum som offren från kraschen, de hade täckt över kropparna och tänt rökelse, men ändå, säger Christopher Marken."Nu är det över"
Erik Nihlén säger att inte heller han hunnit fundera särskilt mycket på vad de egentligen varit med om.-När vi fortfarande var kvar i Thailand var det liksom inte över. Men nu när jag är hemma är det över. Det är verkligen över.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om