Soya III, byggdes 1936 och har fraktat soyaolja i Stockholms skärgård. I måndags la hon till vid Kanalhamnen i Söderköping för att visa den svenska sjöfarten. 

Målet är att locka fler att välja ett yrkesliv som har med sjön att göra. Flera hundra befälhavare och styrmän kommer att behövas de närmaste åren. Men även andra yrken som matros, logistiker, ekonom och restaurangpersonal saknas. 

Johan Dyhr började tidigt som matros och har blivit kvar till sjöss. Vanligtvis är han styrman på stora fartyg som fraktar bilar, traktorer och allt som rullar över hela världen. Oftast är han tre månader ute till sjöss innan han kommer hem och är ledig tre månader.

– Jag har alltid gillat båtar. Det här är rätt jobb för mig. Vi åker över hela världen och fartygen är fina. Mitt rekord är att vara fyra veckor till havs utan att se land. Men oftast tar det en eller två veckor att korsa Atlanten eller Stilla havet, skrattar han.

Båtarna är bekväma med bland annat gym och bio. Besättningarna är oftast samma grupp personer som jobbar ihop. 

– Det är ett jättebra jobb. En fördel är att man jobbar när man jobbar. Sedan kan man klippa allt då man kommer hem för det finns inget jobb som man kan ta med hem, säger Madelaine Öfverberg, fartygstekniker på Wallenius-rederiet.

90 procent av all import och export i Sverige har någon gång gått via sjöfart.

– Det finns många yrken, både på land och sjöss, där hela världen blir din arbetsplats, säger Lisa Johansson,  projektansvarig.