Så blev det när gratisbussen lades ner

Den 1 januari slutade Albogaexpressen att rulla. Hur blev det med befarade klagomål och en markant färdtjänstökning?

Albogaexpressen sammanknöt ytterområdena med centrala Söderköping i 20 år, men fick inte fortsätta.

Albogaexpressen sammanknöt ytterområdena med centrala Söderköping i 20 år, men fick inte fortsätta.

Foto: Anne-Marie Karlsson

Söderköpings kommun2020-03-29 20:30

– Det var protester före men efteråt har vi inte fått några reaktioner, säger Mikael Appelberg, trafiksamordnare på Söderköpings kommun.

– Färdtjänsten fick en ökning mellan november och december, från 519 tillstånd till 533 stycken som då sannolikt berodde på nedläggningen.

Har någon nekats färdtjänst?

– Nej, alla som har begärt det har varit berättigade.

Mikael Appelberg säger också att antalet färdtjänsttillstånd ökade hela 2019 från att i januari förra året ha varit 505 till nu i mars 542.

– Hur mycket av den ökningen som beror på Albogaexpressen vet vi inte. Antalet kan normalt variera ändå.

Albogaexpressen startades för 20 år sedan efter initiativ av fyra fastighetsägare för att sammanbinda yttre bostadsområden med centrum, senare även Fixområdet. Kostnaden delades i början mellan fastighetsägare och kommunen. Bussen har kört efter tidtabell vardagar, inte behövt bokas och har varit gratis för alla.

– Det finns två skäl till att vi inte kunde rädda den här trafiken. Dels den ekonomiska, 350 000 kronor årligen, dels att vi inte formellt får köra den.

Sista åren kördes Albogaexpressen i strid med kollektivtrafiklagen som ändrades 2012 och innebar att all trafik här ska köras av Östgötatrafiken. I väntan på en utredning om vilka tätorter Östgötatrafiken ville trafikera fortsatte dock Albogaexpressen.

– Med Östgötatrafikens goda minne – eller dåliga, säger Mikael Appelberg.

Den ändrade lagen innebar också att samarbetet med fastighetsägarna inte kunde förnyas.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!