Anders Heiborn har funderat länge över om han ska gå ut öppet med kritiken mot kommunen eller inte. Men efter att ha sett hur hans anhöriga drabbats av de kritiserade schemaförändringarna inom vård och omsorg vill ha nu ge de äldre en röst.
– Jag tycker att det är viktigt att de som inte kommer till tals får göra det. Jag har sett konsekvenserna på nära håll, säger han.
Han vill inte gå in på några detaljer, men säger:
– På ett demensboende har de boende särskilda behov, men hela omvårdnadsbiten blivit sämre.
Omorganisationen med ändrade scheman inom hemtjänsten drog igång våren 2018 och den 12 november förra året infördes schemaförändringarna för alla anställda i vård och omsorg.
Enligt kommunens egna siffror har det under det senaste året (mätt fram till sista juni) slutat 25 personer inom hemtjänsten, varav 21 av dessa på egen begäran. Samma period året innan slutade 29 personer, men endast 14 på egen begäran.
På demensboendet Birkagården har elva personer slutat det senaste året, att jämföra med nio året innan. Anders Heiborn har varit i kontakt med flera av dem, och fått bekräftat att de slutat just på grund av schemaförändringarna.
– Det har varit en experimentverkstad. Varför inte skapa samförstånd med fack och personal i stället för att peka med hela handen? Det här handlar inte om enskilda gnällspikar utan om en massflykt av personal som påverkar omsorgen, säger Anders Heiborn.
Han anser att situationen har förvärrats under sommaren då det har varit stor brist på kompetenta vikarier. Till exempel har det varit problem med att det inte funnits personal som fått dela ut medicin på vissa avdelningar och det har förekommit språkförbistringar.
– Det är amatörmässigt och oprofessionellt av en kommun att bete sig på det här sättet. Här står inga på kö för att jobba, och framför allt inte personer med utbildning och erfarenhet.
I våras gjorde Kommunal en 6:6 a-anmälan på 21 arbetsplatser och kommunen har fram till sista oktober på sig att svara på Arbetsmiljöverkets frågor. Men Anders Heiborn ser även en annan dimension i frågan än den rent arbetsrättsliga.
– Politikerna har inte tagit sitt ansvar. Vilken typ av omsorg ska vi ha? Var är den politiska visionen?
Vad vill du att kommunen ska göra?
– Ytterst, för att få folk att komma tillbaka, måste de vara lyhörda och backa när det gäller schemaförändringarna.
Du pratar om ett upprop, vad menar du då?
– När jag pratar med andra anhöriga så vet jag att det finns ett stort missnöje. Nu är det dags att visa det, men exakt hur det ska gå till vet jag inte. Jag hoppas i alla fall att fler ska reagera.