Det är fredag förmiddag och vid Strolångens strand nedanför Höckerum har det samlats markägare och representanter från länsstyrelsen för att ta en titt på det reduktionsfiske som pågår i sjön denna vecka. På tre år ska nämligen upp emot 80 ton braxen och mört tas upp ur Strolången.
Syftet med det är att återskapa sjöns balans, ge bättre livsbetingelser för rovfisken i sjön men också för att förhindra den grumling av vattnet som framförallt braxen står för när de går och äter på bottnarna.
Men detta är bara en av åtgärderna som görs för att förbättra sjöns status, det sker också ett arbete på land för att minska övergödningen.
– Vi gör uppströmsåtgärder tillsammans med markägarna som vi har ett väldigt bra samarbete med. Det handlar om hur vi ska hindra fosfor och näringsämnen innan det kommer ut i sjön. Först jobbar vi med att få näringen att stanna på fälten och att grödan kan tillgodogöra sig näringen, förklarar Maria Gustavsson, vattenhandläggare på Länsstyrelsen Östergötland.
– Nästa steg är att dräneringen på fälten funkar, därefter tittar vi på våtmarker, fosfordammar och hålldammar och sedan kommer det ut i sjön. Vi har jobbat med det här sedan 2019 och i förlängningen hjälper det även Slätbaken eftersom Hällaån går via Strolången och ut i havsviken.
Så kommer en båt susande över vattnet och lägger till vid stranden, det är Magnus Böklin från det skånska företaget Klara vatten AB som hämtar upp. De har jobbat hela veckan och har redan tagit upp knappa 17 ton braxen och mört i sin över 300 meter långa och åtta meter djupa not. Så åker vi ut till den flotte där de håller på att dra in dagens not och vad som nu kan ha fastnat i den.
Två motorer drar sakta in noten medan Magnus Böklin och Jesper Björk Rengbrandt hjälper till och lägger noten i ordning. De är ett av få företag i Sverige som utför denna sorts uppdrag.
– Vi reduktionsfiskar väl i 16-17 sjöar denna höst, då kör vi ofta också med bottengarn, berättar Jesper Björk Rengbrandt medan han drar in not med jämna tag samtidigt som solen börjar titta fram bakom disiga moln.
De gjorde ett provfiske förra hösten och kom då fram till att det behövs tas upp över 200 kilo braxen och mört per hektar inom två till tre år, eller cirka 80 ton fisk, för att det ska få en effekt.
– Om vi lägger ihop det vi tog upp förra året med det vi fått denna vecka är vi redan uppe i 100 kilo per hektar. Det är bra för man måste ta upp tillräckligt mycket fisk på en kort tid för att man ska få en effekt, helst så snabbt som möjligt, säger Magnus Böklin.
Så närmar sig notens ände och vattnet börjar röra sig allt mer, det syns silverblänk och man anar en och annan fena. Så manövrerar de fram båten i position och börjar ta upp fisken i den med hjälp av en håv.
Bland mängden av mindre vitfisk finns en och annan rejäl gös och gädda, de åker tillbaks i sjön tillsammans med sina mindre artfränder medan braxen och mört ska transporteras till stranden. Vi som åker med i båten är tacksamma över stövlarna eftersom det är ett decimetertjockt lager braxen över hela botten.
Fisken tas sedan om hand för att rötas till slam av en av markägarna runt sjön och tas in i kretsloppet igen. Det hela är ett treårigt LOVA-projekt som är finansierat av Havs- och vattenmyndigheten. Budgeten är på cirka 800 000 kronor.