Oron är nu stor i hemtjänstens personalgrupp. Det är inte bara de schemaförändringar som genomförts som gör att stämningen är låg i den kommunala hemtjänstgruppen. Även en organisationsförändring som gör att de som jobbar med planering av verksamheten hamnar längre ifrån personalen oroar. Syftet är att skapa en gemensam arbetsgrupp för schemaläggare, TES-planerare (de som sköter den dagliga planeringen i hemtjänsten), bemanningsenheten och HR-personalen.
De ska från den 1 september placeras i det gamla tingshuset som ska renoveras. Molly Wikblad Frang är en av de i personalen som är starkt kritisk till att TES-planerarna flyttas från verksamheten.
– Idag har vi samtal med dem flera gånger om dagen. Att inte kunna få snabba svar kommer ställa till det för oss. – Orsaken är att de ska vara objektiva och att vi inte ska ha en kompisrelation med dem. Det har chefen sagt uttryckligen, säger Molly Wikblad Frang.
Hon är rädd att det i slutänden är vårdtagarna som drabbas. Som exempel tar hon om någon ramlat och brutit sig, då måste personalen stanna kvar där tills ambulansen kommer. – Då är det någon annan som måste åka på mina andra besök och då måste vi meddela planeraren så att de kan lösa det. I en akut situation har man inte tid att stå och skriva sms, man behöver snabb återkoppling. Samma sak är det på morgonen när folk är sjuka eller vabbar, då är det planerarna som ser till att lösa situationen tills en vikarie är på plats. – De kommer ofta in och pratar med oss om hur vi ska lösa det på bästa sätt. Det är ett pussel som läggs varje morgon och man behöver samarbetet.
Av de fyra som nu jobbar som TES-planerare är det tre som väljer att inte söka om tjänsten.
– Jag har redan sökt tjänsten två gången innan så det här skulle bli tredje gången, då kände jag att nu får någon annan ta över, säger en av dem som vill vara anonym. Personalen har flera gånger försökt övertala henne att stanna men hon har fått nog.
– De gör en omorganisation som inte leder till att det blir bättre varken för brukare eller personal och när jag känner att jag inte kan stå för det då väljer jag att gå vidare. – Det här kommer inte bli smärtfritt och riskerar att drabba brukarna, säger Molly Wikblad Frang.