Snart 97-årige Ture Karlsson har hemtjänst och har tidigare fått varma matlådor. För honom är det livsviktigt att få laktosfri mat. "Jag tycker inte att det här är så lyckad idé", säger han.
Sedan februari delar hemtjänstpersonalen ut kalla matlådor till dem som har hemtjänst. Då får brukarna alla veckans matlådor vid ett tillfälle. En gång i veckan får de också, tillsammans med personalen i hemtjänsten, bestämma vilken mat de vill ha från en lista med färdigmat från affären. De som har allergier eller intolerans av något slag har färre rätter att välja mellan.
– För pappas del skulle det vara två till tre rätter som han kunde välja mellan, säger Ingmarie Karlsson.
Snart 97-årige Ture Karlsson har hemtjänst och dottern Ingmarie Karlsson ser många orosmoment med införandet av kalla matlådor. Förslaget har också mött kritik som vi tidigare har berättat.
– Det är inte många rätter som är laktosfria. Om pappa önskar pannkakor en dag så är det viktigt att det blir laktosfria, det är så många små saker som är lätta att missa men som inte får gå fel, säger Ingmarie Karlsson.
– För pappa är det livsviktigt att få laktosfri mat. Han är skör och skulle inte klara om han fick fel mat. Nu har vi tack och lov fått igenom att han får specialkost men jag tänker på alla andra äldre, de som inte har någon som kan kämpa för dem, fortsätter hon.
Tore Karlsson har ont i händerna och de är svaga och ofta kalla. "Det är svårt att ta fram matlådorna själv", säger han.
Införandet av de nya matlådorna har skett successivt sedan årsskiftet.
– Det har varit blandade reaktioner. Många har haft praktiska frågor och andra har reagerat på att vi tar maten från Ica, då de kanske är vana att handla i andra butiker. Den affären var den enda som kunde erbjuda en säker lösning där kunden inte behövde använda mobilt bankid, säger Karin Lindblad Rådeklint, ansvarig verksamhetschef på Söderköpings kommun.
Det nya sättet ska spara tid, det är kommunen övertygad om. "Idag gör vi 23 matrundor dagligen. All mat ska delas ut under två timmar för att behålla sitt näringsvärde. Det har tagit mycket tid, som vi nu kan utnyttja på ett annat sätt", säger verksamhetschef Karin Lindblad Rådeklint.
Hemtjänstpersonalen kommer dagligen för att hjälpa till att värma matlådan för dem som har behov av hjälp. För Ture Karlsson är det helt nödvändigt.
– Plasten på lådan är svår att få bort, det skulle jag aldrig klara själv med mina fingrar. Men jag tycker inte att det här med kalla matlådor är en så lyckad idé, säger Ture Karlsson.
Både brukare och hemtjänstpersonal har flaggat för flera risker med upplägget. För dem som är dementa kan det bli svårt att komma ihåg om de tagit sin matlåda den här dagen eller inte. Risken finns att de börjar med flera matlådor samma dag och sedan räcker inte maten hela veckan.
"Att få in en veckas matlådor samtidigt som man har frukost och annat i kylskåpet kan vara svårt för många, en del får inte plats", säger Ingamarie Karlsson i Söderköping.
– Jag tycker det är förskräckligt att behandla våra äldre såhär. Det följer inte socialstyrelsens rekommendationer med näringsriktig mat. Där står det att äldre bör ha åtminstone ett varmt mål per dag och det har de fått förut med Storängskökets mat. Men det här är att köra över dem som byggt upp vårt samhälle, säger Ingmarie Karlsson.
– Det är inte mycket grönsaker heller och då ska hemtjänstpersonalen göra sallad. De vinner inget på det här konceptet, fortsätter hon.
Ett annat problem är att kylskåpen ofta är för små.
– Pappa ska få rum med annan mat också som frukost och annat. Att få in sju matlådor kan vara besvärligt, säger Ingmarie Karlsson.
De som inte får rum med matlådorna fryser dem istället, enligt verksamehtschef Karin Lindblad Rådeklint.
"Pappa är skör, han skulle inte klara om han fick fel mat", säger dottern Ingmarie Karlsson som hjälper sin pappa Tore Karlsson, snart 97 år.
Ture Karlsson berättar att han började jobba som 13-åring. Under arbetslivet har han varit linjearbetare, arbetat på järnvägen och i industrin. Ett tag var han till sjöss och det har blivit många vändor i skogen som skogsarbetare.
– När barnen var små hade både jag och min fru extra arbeten för att få det att gå ihop. Jag körde drickabackar, berättar han.
Men som äldre är det svårare att äta. Det blir svårare att tugga och man måste ha mindre bitar för att kunna svälja. Det är också trevligare att äta med sällskap.
"Plasten på lådan är svår att få bort, det skulle jag aldrig klara", säger Ture Karlsson i Söderköping.
Personalen som delar ut maten vill berätta, men anonymt, hur de upplever de nya rutinerna.
– Det känns som att det tar längre tid. Nu måste vi gå in till var och en, ta fram maten och lägga upp den på en tallrik. Värma den i mikron och duka. Tidigare kom vi med varm mat och det tog mindre tid att servera den. Nu är det stressigare, det har inte blivit någon tidsbesparing, säger en person som jobbar inom hemtjänsten.
"Jag tycker det är förskräckligt att behandla våra äldre såhär. Jag tycker inte att det följer socialstyrelsens rekommendationer med näringsriktig mat", säger Ingmarie Karlsson i Söderköping.
Men verksamhetschef Karin Lindblad Rådeklint tror att det rör sig om en inkörningsperiod och att man sedan kommer att få en tidsbesparing.
– Det är jag övertygad om. Tidigare gjorde vi 23 matrundor dagligen och maten skulle delas ut under två timmar för att behålla näringsvärdet. Det tog mycket tid som vi nu kan utnyttja på ett annat sätt, säger hon.