Söderköpings kommun har många gamla vatten- och avloppsledningar som är i behov av att bytas ut.
När VA- och renhållningschefen började på Söderköpings kommun 2015 var vatten- och avloppsnät eftersatt, precis som i övriga Sverige.
Från 2019 har kommunen ökat på takten för att förebygga akutinsatser.
– När jag började bytte man ut ledningarna med en takt på över 500 år, innan vi skulle vara tillbaka på den första ledningen. Det håller inte. Det är inget som Söderköping är ensamt om i landet, säger Theres Stark.
– Vår målsättning nu är att nå 100 år, där ligger vi i dag, men det finns samtidigt en underhållsskuld från alla andra åren då utbytestakten var långsammare. Den gör sig ännu påmind.
Theres Stark, VA- och renhållningschef i Söderköping berättar att takten har ökats för att byta ut och förbättra VA-nätet i Söderköping.
Investeringarna har ökat från 7 miljoner per år till 14 miljoner kronor. Samtidigt har Söderköpings vattenläckor gått ned från 20 stycken år 2020, till nio stycken hittills i år.
Om två veckor kommer kommunen att sätta in ett femte grävlag. Samtidigt skapar ledningsbyten och reparationer nya läckor i sig, när tryckstötar uppstår efter avstängningar.
– VA-nätet är skört. Vi skapar ibland läckor själva. Vi kan se när vi jobbar på ett ställe, så skjuter det senare på ett annat ställe för att vi själva bråkar med systemet. Ibland säger vi: "Rör ingenting för det spricker". Men vi måste ändå byta och än så länge jobbar vi med att ta de områden som är sämst, säger Theres Stark.
Ronny Hultman och Christian Kjellgren på SM-entreprenad är ett av de grävlag som jobbar med underhållet. Om två veckor blir det fem sådana grävlag i kommunen.
Ronny Hultman och Christian Kjellgren på SM-entreprenad är ett av de grävlag som jobbar med underhållet. Deras erfarenhet är att det inte alltid är de äldsta ledningarna som är i störst behov av att bytas. VA-ledningar från olika tidsepoker har också varierande livslängd.
– När vi bytte i centrum låg det ledningar från 1927. Sedan har vi hållit på i ett område från 1960-talet. Där var ledningarna sämre än de som nästan var 100 år gamla. Det kan bero på att förr handgrävde man allt. All lera gick tillbaka ned i backen och då blir det inte lika mycket syre i marken. När det är sandfyllt blir gjutjärnet dåligt. Då blir det hål överallt, berättar Ronny Hultman.
Förutom satsningen på ett nytt grävlag till så informerar kommunen på ett snabbare sätt. I dag finns en renhållnings- och VA-app för snabb information. Trots att läckorna minskat, är det fler som är medvetna om processen eftersom kommunen informerar mer.
– Tidigare kanske vi bara meddelade de som drabbats, men många vi möter förstår arbetet och tycker det är bra att vi är på gång, säger Theres Stark.