Kogödseln har blivit det bruna guldet för Anders Karlberg och Åkerby gård. En egen rötgasanläggning har gjort gården självförsörjande på el och ger dessutom en effektivare gödsel på åkrarna.
Enkelt men genialt. Lantbruket Åkerby gård i gränsmarkerna mellan Söderköping och Norrköpings kommun har en årsförbrukning el på cirka 250 000 kilowatttimmar, vilket motsvarar ungefär tio–tolv villor. Sedan biogasanläggning installerades, där de använder gödseln från gårdens runt 300 kor, levererar gården cirka 300 000 kilowatttimmar el.
– Biogasanläggningen har en maxakapacitet så vi måste fortfarande köpa en del el under våra toppar, men å andra sidan säljer vi en hel del under dalarna. Vi kan inte helt klippa elkabeln än även om det kanske är målet på sikt. Men visst har det sparat mycket pengar åt oss, speciellt nu när elpriset sköt i höjden. I december sparade vi nog 50 000 kronor på att ha den här anläggningen, säger Anders Karlberg som driver gården.
På årsbasis räknar han med att gården sparat 150 000–200 000 kronor i elkostnader sedan anläggningen kom på plats i september 2020.
Åkerby gård är en ekologisk mjölkgård vilket bland annat innebär att konstgödsel inte är tillåtet på åkrarna. Att hitta effektiv växtnäring i tillräcklig mängd var den ursprungliga anledningen till att Anders Karlberg var nyfiken på en egen rötgasanläggning. Processen gör att kvävet i kogödseln snabbare och effektivare tas upp av växterna på åkrarna.
– Processen tar delvis bort metangasen, jag får bättre gödsel och dessutom el och värme. Det finns många fördelar, inget snack om det, och nu blev det extra lyckligt när elpriset stack iväg så kraftigt, säger han.
Han beskriver processen som att baka surdegsbröd.
– Det är väldigt likt faktiskt. Det är exakt samma princip som att baka surdegsbröd, skrattar han.
Åkerby gård investerade 3,5 miljoner kronor i en egen rötgaskammare. Nu gör gården sin egen el.
Gården är ett återvinningssystem som börjar och slutar med kossorna. Deras bajs samlas in och pumpas till den nybyggda rötgaskammaren där det tillsätts värme. Gödseln jäser i några dagar och bildar metangas som är lättare än luft och stiger och fångas in – och driver två små motorer som i sin tur driver en generator som ger gården el. Den processade gödseln läggs i ett slutlager innan den hamnar på åkrarna och blir gräs som korna äter – och sedan börjar allt om igen.
– Det är ett väldigt slutet system, säger Anders Karlberg.
Metangasen från gödseln fångas in och driver två motorer som i sin tur driver en generator som ger gården elektricitet. Cirka 300 000 kilowatttimmar levererar anläggningen till Åkerby gård under ett år.
Tekniken med småskaliga biogasanläggningar är fortfarande relativt ny och i dag finns cirka 40 liknande anläggningar på lantbruken i Sverige. Anders Karlberg är övertygad om att det kommer flera. Det är dock fortfarande en stor investering för ett lantbruksföretag.
– Vi kunde göra det tack vare ett investeringsstöd men satsade själva 3,5 miljoner kronor. Nu finns det också riktade stöd att söka genom Klimatklivet. När du ser att det funkar hos grannar och kollegor blir det självklart mer intressant. Det har vi ju märkt här hos oss.
– Nu har det börjat komma ett sug i branschen och elpriserna kommer säkert att öka det ytterligare, säger han.
Inte bara kossor utan också elproducenter till Åkerby gård.
Den lyckade satsningen har gett Anders Karlberg blodad tand och han funderar på en fortsättning.
– Det man kan tänka sig är att man gör även fordonsgas på gårdsnivå. Då skulle man kunna koncentrera det till sommaren när Sveriges alla solceller producerar el och i stället göra fordonsgas på sommarhalvåret. Tekniken är inte riktigt där ännu i liten skala, men det hade varit fantastiskt att tanka traktorer och maskiner med egenproducerat drivmedel. Det finns absolut i tankarna, säger han.