"Det här är det minst dåliga alternativet", säger kommunstyrelsens ordförande Martin Sjölander (M) om höjningen av kommunalskatten.
Skattehöjningen – som är på 80 öre – införs från den 1 januari nästa år och ska enligt de styrande partierna M, S och KD ge ett tillskott på omkring 30 miljoner kronor. Detta för att kunna hantera ett underskott som väntas överstiga 40 miljoner för 2023.
Inför valet lovade både Moderaterna och Kristdemokraterna att inte höja skatten. Löften som nu bryts.
– Det här är det minst dåliga alternativet, säger kommunstyrelsens ordförande Martin Sjölander (M).
– I länet är det bara Linköping som ligger lägre än oss innan den här höjningen. Och dem kan vi inte konkurrera med, säger ordförande Anders Eksmo (KD), som är ordförande i kommunfullmäktige.
– Även från mitt parti var det svårt att höja skatten. Det var inget lätt beslut för oss heller, tillägger kommunalrådet Tuula Ravander (S) och fortsätter:
– Men vi måste göra något för att inte lämna över en så här dålig ekonomi till nästa generation.
"Vi måste göra något för att inte lämna över en så här dålig ekonomi till nästa generation", säger Tuula Ravander (S).
Kommuner har möjlighet att lägga undan pengar för sämre tider genom en så kallad resultatutjämningsreserv, men några sådana tillgångar finns inte i Söderköping.
– Det finns inga reserver att ta av, konstaterar Tuula Ravander.
– Vi har inte lyckats att prestera sådana vinster eller sådana resultat, säger Anders Eksmo.
Tanken är inte att skattehöjningen ska lösa problemen ensamt. Politikerna vill även införa effektiviseringskrav på 2 procent för vart och ett av de närmaste tre åren. På så sätt hoppas de spara drygt 60 miljoner kronor.
Söderköpings kommun riskerar att göra ett underskott på över 40 miljoner kronor för 2023.
Bland annat ska antalet administrativa tjänster minskas i kommunen.
– Men det handlar inte i första hand om att minska antalet lärare eller undersköterskor, säger Tuula Ravander.
Planen är också att förvaltningarna ska samarbeta och på så kunna få ner kostnader. Det kan även bli fråga om en utökad samverkan med Valdemarsvik, som precis som Söderköping har stora minussiffror i sin ekonomi.
Redan i dag har de båda kommunerna ett gemensamt plan- och bygglovskontor.
– Vi kanske bör fortsätta att hitta olika samverkansmodeller där, säger Tuula Ravander.
– Jag tror inte att vi har något val, ärligt talat, säger Anders Eksmo.
Kan det bli aktuellt att stänga någon av kommunens mindre skolor?
– Vi tittar på det. Men i nuläget finns det inga planer på att lägga ner någon av ytterområdesskolorna, säger Tuula Ravander.
Anledningarna till minussiffrorna stavas bland annat hög inflation, ökande pensionskostnader och stigande räntor. Dessutom blir den äldre delen av befolkningen som behöver stöd allt större, medan de om är i arbetsför ålder inte ökar i samma takt.
Samtidigt är behovet av investeringar stort, bland annat har nya skollokaler och en ny idrottshall diskuterats. Men några sådana satsningen kommer inte att kunna genomföras de närmaste åren.
Anders Eksmo menar att det "kommer att krävas insikt" hos kommuninvånare, medarbetare och politiker om att uppoffringar kommer att behöva göras under flera år framåt.
– Det är absolut kris i ekonomin. Det går inte att säga något annat, säger han.
"Det är absolut kris i ekonomin. Det går inte att säga något annat", säger Anders Eksmo (KD).
Kunde det ha gjorts mer tidigare för att förbereda kommunen inför en sådan här situation?
– Det är svårt att svara på. Men vi skulle ha behövt ha bättre resultat under en längre tid, säger Martin Sjölander.
– Om det hade byggts upp en reserv hade det hjälpt oss mycket i dag, säger Tuula Ravander.