Hästen - ett dolt miljöhot

Få vet om att hästar släpper ut mer fosfor i naturen än svenska lantbrukare. ”Jag blir nyfiken på hur stort problemet är på vår ridanläggning”, säger Gunilla Melin, ridskolechef på Söderköpings ryttarsällskap.

Utsläpp. Hästarnas gödsel trampas lätt ner i marken och bidrar till övergödning i vattendragen .Uppe i högra hörnet syns containern där gödseln från stallet samlas.

Utsläpp. Hästarnas gödsel trampas lätt ner i marken och bidrar till övergödning i vattendragen .Uppe i högra hörnet syns containern där gödseln från stallet samlas.

Foto: Eva Jensen

Söderköping2017-02-10 14:21

Det är i en artikel i Dagens nyheter som SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, pekar ut hästhagarna som ett dolt miljöhot. I dag finns det betydligt fler hästar än kor i Sverige, men det finns ändå få regler för hanteringen av gödseln. I hagarna där hästarna kissar och bajsar byggs det upp höga nivåer av fosfor i marken, vilket sen läcker ut i diken och vattendrag och bidrar till övergödningen. I vissa fall kan fosforbelastningen vara tre gånger så stor som mängden fosfor som en lant­brukare får tillföra sina åkrar.

Få hästägare är nog medvetna om vilket effekt deras djur har på miljön, och även för Gunilla Melin på SRS är det en nyhet.

– Jag blir nyfiken på var vi ligger på skalan, och hur stort problemet är på vår anläggning, säger hon.

Allt som mockas ut från boxar och spiltor på ridskolan samlas i speciella containrar och de betalar sen för att avfallet ska dumpas på anvisad plats. Vissa ridskolor har konstruerade hagar eller paddockar på betongplattor, där det är lättare att hantera gödseln, men något sådant finns inte i Alboga.

– Vi mockar i hagarna med jämna mellanrum men det skulle kunna göras oftare, säger Gunilla.

Enligt forskning från SLU ska fler än 2,5 hästar per hektar innebära en stor föroreningsrisk för när­liggande vattendrag. Gunilla Melin kan inte svara på hur många hästar de har per hektar men tycker att de jämfört med andra ridanläggningar i länet har väl tilltagna hagar. De har också olika sommar- och vinterhagar som minskar belastningen.

– Samtidigt är det ju så att vi i det moderna samhället vill ha ridskolorna nära bebyggelse och då blir det på bekostnad av storleken på hagarna. Men för många hästar på för liten yta är varken bra för hästarna eller marken.

Hon undrar också hur undersökningen gjorts. Har den gjorts på hästar som går på lösdrift, alltså i hagar dygnet runt, måste utsläppen bli högre.

– Vår hästar är ju ute en begränsad tid på dygnet och det måste bli en jättestor skillnad.

Enligt artikeln i DN finns många saker som hästägare kan göra för att minska utsläppen av fosfor, till exempel minska på mängden kraftfoder eller plantera buskar runt hagarna. Gunilla Melin tycker att informationen borde vara bättre om man vill få bukt med problemet.

– Svenska ridsport förbundet är ju det största organet för oss, men det vore också bra att gå ut och informera på ridskolor.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!