Desirée Blichfeldt på sin nya arbetsplats. "Jag kan inte påstå att vi märkt någon allmän oro i våra kommun", säger hon om läget i kommunen efter överbefälhavare Micael Bydéns senaste uttalanden.
Desirée Blichfeldt, 39, kommer närmast från polisen, men har haft ett intresse för beredskapsfrågor ända sedan hon gjorde värnplikten för tjugo år sedan. I oktober började hon sin nya tjänst som beredskap- och säkerhetssamordnare i Söderköping, vid sidan av Martin Hedlund som började för knappt ett år sedan.
– Det handlade mycket om försvar och att öva inför angrepp, men efter det började jag på polishögskolan, säger Desirée Blichfeldt.
Hon har mer än 15 års erfarenhet som polis och har haft olika roller, allt ifrån när- och radiopolis men även som utredare och de senaste åren varit förundersökningsledare för våldsbrott i Norrköping.
– Mitt förra jobb har mycket gemensamt med det här nya jobbet. Poliser är en försvarslinje för att skydda allmänheten, man måste alltid tänka till inför ett ingripande eller planera inför en insats, säger Desirée Blichfeldt.
Ämnet beredskap och säkerhet har senaste åren stigit på agendan. Lokalt finns flera händelser som engagerat senaste tiden. Exempelvis har kraftiga snöfall och elavbrott drabbat Söderköping.
– Elavbrott är en av de mest förekommande riskerna som det pratas om. Behovet av reservkraft är känt för kommunens egna verksamhet, men hur mycket som vi har behov håller vi för oss själva. Men frågar du mig vill vi alltid har mer reservkraft, säger Martin Hedlund.
Är det något som Söderköpingsborna bör vara oroliga för?
– Det finns en sårbarhet i elförsörjningen, samhället är väldigt beroende av el. Som invånare kan det vara värt att fundera på hur man klarar sig ifall det blir elavbrott, säger Martin Hedlund.
– Jag anser inte att Söderköpingsbor ska känna någon större oro. Vi har jobbat med dessa frågor intensivt under väldigt lång tid. Jag tycker att vi har en god beredskap i kommunen. Men att vara allmänt vaksam, att se över sin egen krisberedskap, att uppdatera sig om information som myndigheter skickar ut är att vara förberedd. Vi har kommit ganska långt om fler börjar tänka på det här i vardagen, säger Desirée Blichfeldt.
Tänker du annorlunda privat nu?
– Jag har skaffat en nödradio med vev och solceller, gjort i ordning en beredskapshylla med mat och andra nödvändigheter inför en kris. Det kan bli aktuellt vid alla möjliga situationer när man får klara sig själv, säger hon.
"Det finns en sårbarhet i elförsörjningen, eftersom allt i samhället är väldigt beroende av el. Som invånare kan det vara värt att fundera på hur man klarar sig ifall det blir ett elavbrott", säger Martin Hedlund.
En het debatt om beredskap startade efter uttalandet som överbefälhavare Micael Bydén gjorde tidigare under månaden. Han uppmanade medborgarna att mentalt förbereda sig för att även Sverige kan hamna i krig.
Micael Bydén, överbefälhavare, uppmanade medborgarna tidigare under månaden att mentalt förbereda sig för att även Sverige kan hamna i krig.
– De senaste åren har det säkerhetspolitiska läget har förändrats. Det har inte skett några väsentliga förändringar av arbetet än att det kommit upp på allmänna dagordningen, säger Martin Hedlund.
Har folk hört av sig efter uttalandet?
– Jag kan inte påstå att vi märkt någon allmän oro i våra kommun. Det är inget som vi har fått till oss, säger Desirée Blichfeldt.
Förändrar uttalandet ert sätt att jobba?
– Uppdraget ligger som det ligger. Men uttalandet påvisar vikten av att fortsätta arbeta med frågorna, säger Martin Hedlund.
Sätter det fingret på något invånare bör tänka på?
– Jag tycker medborgarna gör klokt i att titta på den information som finns och bilda sitt eget perspektiv.
– Om medborgare som kan klara sig själva är förberedda inför en kris så kan vi fokusera kommunens resurser på som behöver det mest, som våra äldre och utsatta, säger Desirée Blichfeldt.
Desirée Blichfeldt börjar jämte Martin Hedlund på som båda nu är säkerhetssamordnare på kommunen.