(C) kritiska till kommunens vårdplaner

Kommunen planerar att ta över och driva Storängens vårdboende i egen regi från och med hösten 2019. Något som oppositionen anser kommer tära på socialnämndens redan ansträngda ekonomi.

Kommunen vill ta över Storängens vårdboende i egen regi.

Kommunen vill ta över Storängens vårdboende i egen regi.

Foto: Joakim Blomqvist

Söderköping2018-06-28 16:30

Sedan 2013 har det privata vårdföretaget Ansvar och Omsorg drivit Storängens vårdboende på uppdrag åt kommunen. Avtalet gick egentligen ut 2017, men förlängdes till 2018, och sedan ytterligare ett år till 2019. Eftersom det bara går att förlänga avtalet med högst två år innan en ny upphandling måste göras började kommunen redan för ett år sedan att diskutera möjligheten att ta över boendet i egen regi.

– Vi har gett socialförvaltningen i uppdrag att analysera och redovisa konsekvenser för ekonomin om kommunen tar över driften, säger Gunvor Wissmar Skoog (M), vice ordförande i socialnämnden.

Orsakerna till att kommunen vill driva boendet själva är flera, enligt henne.

– Hyresavtalet med fastighetsägaren Gunnarsson där Storängens vårdboende ligger löper ut i slutet av 2022. Det anser vi är en för kort tid för en ny upphandling, säger hon.

Dessutom är Gläntan och Tallgården, där delar av vårdboendet bedrivs, inte anpassade till nuvarande krav för äldreboenden. Enligt socialförvaltningen skulle den verksamheten behöva flyttas.

– De nuvarande lokalerna är inte anpassade för verksamheten, vilket också komplicerar situationen, säger Gunvor Wissmar Skoog.

I nuläget finns planer på att ett nytt boende i ska byggas på Albogaområdet. Startar planeringen redan i höst kan boendet vara färdigställt till dess kontraktet med Gunnarsson löper ut, vilket innebär att delar av Storängens verksamhet skulle kunna flytta dit.

Katarina Karlberg (C) är kritiskt till kommunens planer.

– Socialförvaltningen har i dag ett mycket ansträngt ekonomiskt läge, och ett övertagande av Storängen skulle innebära ytterligare kostnader, säger hon.

Enligt förvaltningens beräkningar skulle "rätt till heltid" – det vill säga att heltid ska vara norm för all personal inom vård, omsorg och LSS innebära ytterligare en kostnad på 2,5 miljoner 2019. Men det är bara om alla 50 daganställda väljer att arbeta heltid. En annan extra kostnad är att kommunen eventuellt skulle vara tvungen att anställa fler eftersom det beslutats att ett arbetspass inte får överstiga nio timmar. Att anställa ytterligare åtta personer skulle innebära en kostnad på fyra miljoner kronor för 2019.

– Dessutom tillkommer kostnaderna för en enhetschef och en del andra kostnader, säger Gunvor Wissmar Skoog.

Frågan skulle ha tagits på socialnämndens möte i maj, men har skjutits upp till nästa möte i augusti.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!