"Det finns inte ett svar till årets resultat, utan det är många olika faktorer som spelar in. Vi märker att synen på skolan har förändrats i hela samhället", säger Anders Palmgren, barn- och utbildningschef i Söderköping.
Det går drygt 150 elever i årskurs nio på Ramunderskolan och 30 av dem hade inte behörighet att söka gymnasiet den här hösten. 30 elever motsvarar mer än en hel klass i årskurs nio. För Söderköpings kommun är det ett stort tapp.
– Vi är besvikna på årets resultat. Vi har en vision och målbild att alla elever ska vara godkända och kunna söka till gymnasiet, säger Anders Palmgren.
För att vara behöriga att söka vidare måste eleven vara godkänd i minst åtta av totalt 16 ämnen, varav kärnämnena engelska, matematik och svenska måste ingå.
– Det finns många olika skäl till att eleverna inte blir godkända. Vi märker att det finns en större utbredd psykisk ohälsa som drar sig neråt i åldrarna och samtidigt behöver allt fler elever särskilt stöd för att klara skolan. Det finns så många olika anledningar till det försämrade resultatet, säger Anders Palmgren.
– I skolan försöker vi jobba med ett nära samarbete med vårdnadshavare, barnpsykiatrin, socialförvaltningen och andra för att kunna fånga upp barn som mår dåligt. Det handlar om att omge eleven med kloka kompetenta vuxna som kan se signalerna, men det är inte lätt, för det finns ingen mall, alla reagerar olika.
Att elever inte kommer till skolan kan vara en signal och där säger Anders Palmgren att skolorna i dag har bättre kontroll. Förra året var det 30 elever i hela grundskolan som var borta mer än hälften av skoltiden, men i år har antalet minskats ned kraftigt till 18 elever.
– Det handlar om att försöka hitta vilken faktor som har triggat igång det hela. Att försöka fånga upp eleverna som inte kommer till skolan och få veta varför, att ta kontakt med vårdnadshavare och tillsammans se vad som kan göras.
"Vi är besvikna på årets resultat. Vi har en vision och målbild att alla elever ska vara godkända och kunna söka till gymnasiet", säger Anders Palmgren.
Gör kommunen tillräckligt för att ta sitt ansvar?
– Jag tycker att skolorna tar ett stort ansvar, kanske för stort. Skolan ska vara en plats där man utbildar sig, men i stället har det blivit en arena där man tar tag i alla problem, ibland i stället för andra vuxna eller instanser som inte tar sitt ansvar.
– Kommunen har länge varit i ett tufft ekonomiskt läge där de förtroendevalda tvingats ta beslut som på kort sikt gett ekonomiska vinster, men hur de besluten påverkar ekonomin på lång sikt vet vi inte än.
Trots årets sjunkande resultat ligger kommunen bra till i länet. Söderköping ligger på fjärde plats i Östergötland då totalt 82 procent av antalet elever är behöriga att söka vidare till gymnasiet. Bara Boxholm, Åtvidaberg och Ödeshög har bättre resultat.
Förra året var dock 87 procent av eleverna i Söderköping behöriga att söka till gymnasiet.
Var femte elev i årskurs nio på Ramunderskolan hade inte godkända betyg för att fortsätta på gymnasiet höstterminen 2024.
– Den tendens med sjunkande resultat som vi ser i Söderköping syns även i övriga Sverige. Vi märker att synen på skolan har förändrats i hela samhället. Det verkar inte längre vara lika viktigt att gå i skolan, att studera och att läsa, säger Anders Palmgren.
Rektor Charlotte Matsson konstaterar också att antalet elever som har problematisk skolfrånvaro ökar, det vill säga elever som inte alls kommer till skolan.
"Det är flera anledningar till resultatet. En negativ trend är att antalet elever som har problematisk skolfrånvaro ökar, det vill säga elever som inte alls kommer till skolan", säger Charlotte Matsson, rektor på Ramunderskolan.
Vad ser du som förklaring till årets resultat?
– Det är flera anledningar. Förutom den problematiska skolfrånvaron har trångboddheten påverkat studieron men den är förbättrad nu. I våras hade vi vikariestopp en period och inställda lektioner men då prioriterades niorna, säger Charlotte Matsson.
Valdemarsviks kommun ligger på sjunde plats där totalt 80,6 procent av eleverna från grundskolan kan söka gymnasiet.