Det var när Östgötatrafiken tog bort linje 10 och ersatte den med linje 13, med delvis ny färdväg, som det blev svårt och tidskrävande att åka kollektivt från norra Smedby. Nu har ett upprop startats för att få tillbaka tätortstrafiken.
– Det var när vi började använda oss av busstrafiken som vi insåg att den inte fungerar. Vi har inga direktbussar till Söder Tull längre. Vi trodde aldrig att det skulle bli så här illa, säger Margareta Eriksson, som tillsammans med Yvonne Lindell är drivande i den namninsamling som har startats.
När vi träffar dem tillsammans med Emilia Isa, Spyridon Vlachos och Henrik Nordvall är alla kritiska till hur förändringen påverkat deras pendlarvardag.
– Så här långt har nästan alla tillfrågade i norra Smedby skrivit på, säger Margareta Eriksson som knackat dörr.
Förändringen innebär problem för många.
– De som ska till skolor och arbete eller har byten i city har fått det svårare. För äldre som ska till vårdcentralen eller Vrinnevisjukhuset mitt på dagen eller ungdomar som ska till fritidsaktiviteter på kvällar och helger går bussarna en gång i timmen, säger Margareta Eriksson.
I korta drag handlar det om att stadsbussen tidigare har förbundit södra Smedby med den norra delen, genom Lidagatan över Lida kulle som fysiskt delar området. Efter omläggningen i augusti går stadstrafiken och nya linje 13 enbart på den södra sidan.
För de 5 000 invånarna som bor längs med Lidaleden har den nya busslinjens resulterat i kortare restid, vilket ska få fler att välja kollektivtrafik enligt den trafikutredning som gjordes innan omläggningen.
På den norra delen av Smedby bor det 500 invånare och 1 800 anställda arbetar i industriområdena. Nu får de sin kollektivtrafik enbart via landsortstrafiken genom linje 440 och 444 som passerar Fjärilsgatan på sin väg till och från Vikbolandet.
– I ett trollslag så förvandlade någon norra Smedby till någon form av landsbygd. Vi flyttade hit en gång i tiden för att vi visste att här fanns bra kollektivtrafik, säger Henrik Nordvall som pendlar dagligen till Linköpings universitet.
Han upplever att det nu är det svårt att ta sig till Söder Tull, som är ett trafiknav. Istället är han hänvisad till Gustaf Adolfsplatsen.
– Därifrån går också bra bussar till stora arbetsplatser i Linköping men de är inte synkade med landsortstrafiken. Det gör det svårt att pendla nu, säger Henrik Nordvall.
Han anser att det fanns stora brister i det beslutsunderlag som låg till grund för förändringen.
– Avvecklingen av stadsbussarna i norra Smedby gav tre minuter snabbare restid för de här 5 000 personerna. Men för oss 500 ställs tillvaron på ända.
Coop på Risängen är en av de större arbetsgivarna på industriområdet i norra Smedby. Deras personal påverkas av förändringen.
– Våra anställda har svårt att ta sig hit vissa tider. Det går någon landsvägsbuss förbi men inte så ofta. Många använder elsparkcykel istället och i dåligt väder är det inte så jättebra, säger Annika Carlson, säljchef på Coop Risängen.
Mattias Näsström, trafikoperativ chef på Östgötatrafiken, konstaterar att det kan ta tid innan den senaste förändringen har effekt på antalet resande.
– Vi har de resurser vi har och då måste vi göra sådana här avvägningar. Tyvärr har det här området i norra Smedby fått det lite sämre. Det är inget snack om det, säger han men öppnar för att en förändring kan göras:
– Ser vi att det här inte blir bra då är det möjligt att vi går tillbaka och kör på Lidagatan igen. Men då måste vi ha en dialog med kommunen om att få göra det.
Fördelarna med nya linje 13 är att restiden kortades ned till centrum, samtidigt som den nya linjen fick en koppling till Resecentrum som linje 10 inte haft tidigare.
– Det gjorde att vi kommer att närma oss fler potentiella resenärer som får snabbare resor i den större delen av Smedby. Det är det valet som vi har gjort. Sedan har man haft dialog med kommunen som tyckte att det var bra med den här rakare sträckningen, säger Mattias Näsström.
Han förstår kritiken från de boende.
– Det här är en klassisk målkonflikt. Det som ökar resandet är snabba raka linjer med täta avgångar. Att smeta ut kollektivtrafik så att alla får lite av varje blir bara dyrt och dåligt. Vi måste koncentrera kollektivtrafiken där flest bor och kan göra mest nytta samt försöka nå upp till de mål som är satta, säger Mattias Näsström men tillägger:
– Är det sakfel i beslutsunderlaget, då är det något som måste korrigeras.