Partierna i Alliansen i Motala har länge drivit frågan om att Motala kommuns lägeranläggning i St Anna skärgård borde säljas, eftersom det inte hör till kommunal kärnverksamhet. Oppositionen har dock haft en helt annan inställning kring framtiden för de tre fastigheterna.
På uppdrag av den styrande minoriteten har tjänstemännen utrett frågan och gjort en förfrågan till Söderköpings kommun om att upprätta en detaljplan för området. En sådan krävs för att kunna stycka upp de 25 hektaren och sälja dem som bostäder. Strax före sommaren 2020 fick man besked om att Söderköpings kommun är beredda att ta fram en detaljplan för området. Enligt beslutet skulle en detaljplan kunna möjliggöra cirka 20 bostäder på platsen.
– Vi ser positivt på att vi fått ett sådant besked, säger Annelie Almérus (M), kommunalråd i Motala kommun.
Så värst prioriterad är dock inte frågan i Söderköping. Motalas önskan har lagts till kön av detaljplaner att upprätta och beräkningen är att den kan antas först år 2026. Det påverkar dock inte Motala särskilt mycket.
– Vår inställning är inte att vi ska driva att ta fram en detaljplan utan att planbeskedet är bra att ha om man vill sälja av marken, säger Hanna Hammarlund, verksamhetschef för strategisk samhällsplanering i Motala.
I vår ska frågan upp politiskt och kommunstyrelsens arbetsutskott har beslutat att man ska åka till St Anna och titta på området.
– Vi vill komma ut och få en överblick på plats. Då blir det lättare att se vad man föreslår. Det är flera i politiken som inte har varit på plats, säger Elias Georges (S), oppositionsråd i Motala.
En politisk kompromiss kan nu möjligen vara på gång gällande barnkolonins framtid. Alliansen är nämligen, enligt Annelie Almérus, beredda att behålla själva lägergården, men sälja andra delar av den stora anläggningen.
– Lägerverksamheten är inte kärnverksamhet och vi tycker att Motala borde kunna lösa att ha en sådan verksamhet här i kommunen i stället. Men St Anna har samtidigt ett stort och historiskt värde för Motala och det behöver vi värdera också. Kan vi stycka av och sälja delar av fastigheten skulle vi vara rätt nöjda, säger hon.
Hon påpekar också att kommunen redan tidigare sålt av delar av St Anna. Ett beslut från kommunfullmäktige i februari 1990 visar att så också är fallet. Efter fem års kommunal hantering av frågan såldes då ett stycke mark för 105 000 kronor efter budgivning.
Det innebär att gåvan som kommunen fått inte är intakt, påverkar det er inställning något?
– Jag vet inte i vilket läge som kommunen befann sig i då eller på vilka premisser som man tog det beslutet. Vår inställning är att vi vill behålla området intakt och utveckla det tillsammans med föreningsliv och civilsamhället så att fler Motalabor kan ta del av det, säger Elias Georges.
1990 styrde ni i Socialdemokraterna kommunen. Hur tänker du kring att det var ni som lät sälja en del av gåvan?
– Det var säkert så, men när jag läser gåvobrevet i dag så anser inte vi i Socialdemokraterna att det finns anledning att fullfölja den förändringen med ytterligare försäljningar, säger han.
Elias Georges är dock beredd att i alla fall titta på frågan.
– Vår inställning är att kommunen fått St Anna som gåva. Vi tycker att hela anläggningen ska vara kvar hos kommunen, men vi kan tänka oss att åka ut till anläggningen och ser hur en annan lösning skulle kunna se ut.