Bergelin levde på att serva tennisesset Borg

Att alltid bli associerad med tennislegenden som utsetts till förra seklets störste svenske idrottsman har dock aldrig besvärat Lennart "Labbe" Bergelin.
- Att man alltid halkar in på Björn Borg är förståeligt. Vi var knappt ifrån varandra under mer än tio år och i tennissammanhang var och är han ju den störste.
- Sedan har vi alltid varit bra kompisar. Kemin har stämt mellan oss och gör så fortfarande. Och vi håller kontakten. Vi sågs faktiskt häromdan när jag gratulerade Björns yngste son på hans tvåårsdag, berättar Leos stolte gudfar.
En enda gång har Lennart Bergelin blivit besviken på sin berömde adept. Det var när Björn Borg 1981 meddelade att den aktiva tenniskarriären var över.

Vann sista matchen
Själv lade Lennart Bergelin av som aktiv tennisspelare redan 1955. Fast:
- Den allra sista tävlingsmatchen spelade jag faktiskt i en Davis Cup-final 1965 i en dubbel tillsammans med Jan-Erik Lundqvist mot Polen. Jag var DC-kapten och tog ut mig själv eftersom vi låg risigt till och de andra spelarna inte var något vidare bra.
- Hur det gick? Jo, vi vann, faktiskt .
Tennisintresset väcktes i unga år i hemstaden Alingsås. Pappa Bergelin, SJ-tjänsteman, var en hängiven tennisspelare. När han var på jobbet i Göteborg passade lille Lennart på att "låna" hans racket.
- Jag gick loss mot väggarna i köket så att kastruller och annat flög.

Plåster på såren
Att han hade "mycket boll i sig" befästes 1939 när den 14-årige talangen i en uppvisningsmatch på Ullevi vann mot Sverige-ettan Morgan Hultman. Ett gottgörande plåster på såren för den ofrivilliga förlust som lidits ett år tidigare när 13-årige Lennart och hans pappa spelat dubbel på Särö mot självaste kungen, Gustaf V, och "en som hette Nils Åhlund".
- Det var inte lätt, minns dagens Lennart Bergelin. Hans Majestät hade ju så bra handicap. Han var ju kung! Kunde inte förlora.

Tre år i rad
Utan kungligt motstånd var det dock inget som hindrade den unge Bergelin att briljera på tennisplanen vilket resulterade i att han tre år i rad, 1944, 1945 och 1946, erövrade Kungens Kanna. I dag intar dessa tre praktpjäser hedersplatsen - "för att de är snyggast" - i ett prisskåp sprängfyllt med troféer av alla de slag som vunnits under resor jorden runt.
- Det var ju amatörreglerna som rådde på den tiden. Det var inte tal om några prispengar. Med lite tur gick det att förhandla sig till ett dagtraktamente och kanske få hotellet betalt. Men resorna till exempelvis Indien fick man betala själv. Därför försökte man avverka så många tävlingar på ett så stort område som möjligt när man väl var där.
- Så rik på pengar blev man inte, men på upplevelser blev man mångmiljonär!

Tennis igen
Efter avslutad aktiv karriär blev han affärsman med bland annat agenturen för Lambretta. De populära italienska scootrarna gick åt som smör i solsken men:
- Marcus Wallenberg, som var en stor tennisentusiast, tyckte att jag skulle lägga av med det där och ägna mig åt tennisen igen.
Han följde rådet. Belöningen kom 1975 när Sverige med Lennart Bergelin som kapten, och en osedvanligt talangfull, långhårig 19-åring från Södertälje i laget, vid namn Björn Borg för första gången vann Davis Cup. Resten är historia.
Han brukar gå på Stockholms Open tillsammans med Sven Davidson. Någon gång blir det också Båstad. Som i fjol. Men imponerad blir inte Lennart Bergelin av dagens tennis:
- Maken till tråkig tennis får man leta efter! Det var bara ett enda dängande alltihop. Och det var det inte bara jag som tyckte, folk satt och pratade och läste tidningen på läktarna.
- Det går ju inte att hejda utvecklingen. Men för min del är det färdigspelat. Jag håller mig igång med promenader istället. Det räcker när man kommit upp i min ålder, konstaterar Lennart Bergelin.

Bergelin levde på att serva tennisesset Borg

Säg Bergelin och de flesta svarar Borg. Att Lennart Bergelin långt innan han blev tränare, trunkbärare och extrapappa åt Björn Borg hade en egen framgångsrik tenniskarriär är mindre känt.