Rapphönans spaning efter kornknarren

Redan på parkeringsplatsen siktas det första flygande fyndet. En gulärla slår sig ned på en kvist och spänner ut sitt gula bröst. Kikare och kameror plockas fram och förhoppningarna om en bra skådarkväll tänds omedelbart.

23 maj 2016 12:36

De har kommit till naturreservatet vid Svartåns mynning från Norrköping, Linköping, Motala och Borensberg. Vid fågeltornet på strandängen samlas de alla och förenas kring det gemensamma intresset – fågelskådning. Nätverket Rapphönan Östergötland är ett sätt för kvinnor att bryta ny mark i en, av tradition, manligt dominerad hobby.

Ett 15-tal Rapphönor är med just den här kvällen och ingen av dem behöver gå hem besviken.

– Vi har absolut ingenting emot att titta på fåglar tillsammans med manliga fågelskådare, säger Lena Hagberg från Norrköping. Men många av oss här är lite av nybörjare och det är lätt att hamna i skymundan av männen som har varit med länge och som kan otroligt mycket. Samtidigt är det här en hobby där man alltid kan få tips och råd av de mer rutinerade. Alla är hjälpsamma och det är ofta helt prestigelöst.

Det är en fin kväll. Vindstilla och gott om fåglar inne i den lugna vik i Roxen som naturligt ramas in av stenpiren som skjuter ut från stranden. Informationstavlan vid parkeringen berättar om vilka fåglar de uppmärksamme och lyckligt lottade kan få se. Listan är lång.

Gerd Rundqvist från Borensberg hoppas framför allt på en kornknarr.

– Det är Motalas kommunfågel och därför vore det extra spännande att få se den. Jag hörde att de hade sett den här tidigare i eftermiddags, säger hon efter att ha riggat upp tubkikaren i riktning mot viken ett par hundra meter längre bort.

En efter en betas arterna av i blickfånget. Varje ny upptäckt noteras med en innerlig glädje. Ett par rödspovar på varsin sten en bit ut i vattnet väcker unison uppmärksamhet.

– Roxen är deras nordligaste häckningsplats, säger Margareta Pilemalm från Linköping. Arten är hotad men nu pågår fyra häckningar här i området. Det är en jättefin fågel.

Rapphönan har haft ett intensivt program runt om i länet under våren. Utflykten till Svartåmynningen är säsongens sista och östgötafalangen av nätverket bekräftar den allmänna bilden av att de kvinnliga ornitologerna blir allt flera. Nadja Auer från Norrköping varvar mellan att spana och ta bilder.

– Jag brukar spara fågelbilderna i ett album, säger hon. Mest för att ha koll på vilka arter jag har sett. Det är helt klart beroendeframkallande att hålla på. En bra bild på en fågel med mycket liv i ögonen är det jag är ute efter.

Efter bara någon timme, och strax innan den heliga fikapausen, har Lena Hagberg noterat 15 olika arter på sin har-sett-lista. Utan att ha listat de allra vanligaste. Men ännu ingen kornknarr.

– Några rapporterar det vi ser till artportalen.se där man kan följa alla observationer, säger hon och berättar vidare om nätverket som är löst sammansatt men som håller kontakten via en grupp på Facebook.

Hon avbryts plötsligt av ett gistet knarrande en bit bort på strandängen, på andra sidan av fågeltornet.

Alla tystnar och gör helt om med sina kikare. Kornknarren är i närheten. Den håller sig dold men dess läte undgår ingen. Det räcker och Margareta Pilemalm demonstrerar ett livskryss med armarna i kors över bröstkorgen. Tecknet gör man när man upplever en art för första gången.

– Det räcker att höra den, förklarar Lena Hagberrg. Bara man kan identifiera arten. Man blir lika glad varje gång det händer.

Gulärlans förebådande signal från parkeringen stämmer – en lyckad kväll.

Rapphönan Östergötland

Rapphönan är ett nätverk för kvinnliga fågelskådare som finns över hela Sverige. Däribland i Östergötland. Något särskilt medlemskap behövs inte, deltagarna håller kontakten via en Facebook-grupp.

Vill man gå med i nätverket kan man, exempelvis, söka sig fram via den nationella hemsidan www.rapphonan.se eller via Fågelföreningen i Norrköping, FiNk.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Gunnar Hagberg 0768–408328