För att snabbt ställa om sjukvården när covid-19- pandemin var ett faktum sköts många planerade operationer och andra behandlingar på framtiden. Det syns i regionsstyrelsens senaste delårsapport. Antalet patienter som besökt sjukvården i Östergötland har minskat drastiskt under första kvartalet 2020.
Det är fortfarande hög belastning på IVA-vården eftersom pandemipatienterna har långa vårdtider. Nu ska vårdpersonalen dessutom ha semester så frågan är hur länge de som redan fått sin operation uppskjuten ska få vänta ytterligare.
Martin Magnusson, medicinskt ansvarig och som jobbar i Region Östergötlands särskilda sjukvårdsledning berättar att pandemin inneburit både fördelar och nackdelar för patienter.
– Vi har hela tiden klarat av akut kirurgi, det är ingen större skillnad i antalet där jämfört med samma period förra året. När det gäller vård som inte kan anstå ligger vi också bra till, vi har kortare cancerköer jämfört med samma period förra året, det ser till och med bättre ut. Däremot har vi gjort betydligt färre operationer som hamnar i kategorin om vård som kan anstå. Men det är också en tidsfråga innan den vården inte kan vänta.
Mellan vecka 13 och 23 år 2020 hade de planerade operationerna minskat från 3 500 (år 2019) till 1 925, vilket motsvarar en minskning med 45 procent.
– Den största andelen operationer har regionen skjutit fram. Ibland har patienter själva velat boka av, men om den medicinska bedömningen är att de inte bör vänta så har man försökt övertala patienten. Sedan kan patienten naturligtvis tacka nej ändå, säger Martin Magnusson.
Kirurgi som anses kunna vänta är till exempel höftledsoperationer, ledkirurgi, operation av bråck, gallblåsor samt överviktskirurgi.
De som fått skjuta fram operationer, hur länge ska de vänta?
– Kliniker måste hela tiden bevaka så att tillstånden hos patienterna inte försämras av längre väntetid. Till slut går man över i en grupp då man inte kan vänta längre, i alla fall en del, och då ska man naturligtvis opereras eller åtgärdas. Då hör man till gruppen som inte kan anstå längre. Nu går vi ner i vanlig sommaraktivitet och då brukar vi operera på samma sätt, det vill säga cancer och annat som inte kan anstå och akuta åkommor. Så en hel del av de patienter som inte är medicinskt prioriterade kommer att behöva vänta också över sommaren. Å andra sidan får vi hoppas att det inte kommer en ny våg förstås.
Vilka patienter kommer prioriteras när vårdköerna ska kapas?
– Vi prioriterar efter medicinska skäl, men det är klart att när det blir fler patientgrupper där de medicinska grunderna blir mer likartade så måste en prioritering göras för att se var man ska öppna upp resursen. Sedan tittar vi också på om vi kan använda andra vårdgivare i landet, bland annat inom sydöstra sjukvårdsregionen. Det pågår intensiva samtal om hur man ska kunna kapa vårdskulden.
Är det några vårdområden som man oroar sig för särskilt mycket med tanke på påbyggda köer?
– Jag kan känna oro för patienter som inte har velat gå på sina kontroller och som skjutit upp besök för att de är rädda för att söka upp sjukhus, det kan vara patienter med kroniska sjukdomar. Vi har sett att patienter med akuta bröstsmärtor inte sökt akut vård i samma omfattning. Vi har även sett dem som har sökt för sent för akuta kirurgiska buksjukdomar och neurologiska strokesymptom. Nu börjar man se ett ökat inflöde till akuten och primärvården.
Det känns nästan fel att fråga, men har pandemin haft någon positiv effekt?
– Enligt smittskydd så ser man betydligt färre andra infektionssjukdomar, typ tarminfektioner, vanlig influensa och förkylningar. Det har i alla fall varit så. Det blev en bieffekt av åtgärderna att hålla avstånd och tvätta händerna. Sedan har regionen som sjukvårdssystem tagit viktig lärdom om hur saker ska fungera mer effektivt i framtiden. Vi har utvecklat digitala lösningar, det har ökat kraftigt under pandemin och det ska vi behålla.
Kan man ens diskutera vårdgarantin i sådant här läge?
– Den kommer vi inte kunna klara förstås med de 60 dagar som vi har som mål. Och jag tror inte någon region som har haft hög belastning av covid-patienter kommer att klara det.
Det som återstår att se är om staten ser över reglerna om de statsbidrag som ges under förutsättning att vårdköerna kapas.
– Det vore rimligt att pausa dem, säger Martin Magnusson.