Det är Anticimex som tagit fram statistik över antalet råttsaneringar som bolaget genomfört. År 2013 gjordes 30 000 saneringar – i fjol 51 000.
Råttorna tycks alltså ha blivit fler – åtminstone ovan jord, där vi människor lägger märke till dem.
– Dels är det tillgången på mat som lockar upp dem – och den har ökat i takt med att det blir allt vanligare med uteserveringar. Dels kommer råttorna upp till ytan när det byggs och grävs i en stad, kommenterar Anders Gunnarsson, operation manager på Anticimex.
Permanent betning med råttgift är numera förbjuden. Förbudet infördes för att minska spridningen till andra djur och för att motverka att råttorna blir resistenta. Punktinsatser med gift görs fortfarande när det behövs.
– Men framför allt är det smarta fällor som gäller numera. När en råtta försöker ta sig in i en fastighet via avloppssystemet fastnar den i fällan, dödas och spolas ut. Vi får en signal när en råtta fångas och det gör att vi får rätt bra koll på var råttorna finns och hur stort problemet är på olika ställen, berättar Gunnarsson.
I Östergötland har inte antalet råttsaneringar ökat utan ligger ganska konstant mellan 1 400 och 1 500 om året, visar Anticimex statistik.
– Det finns lokala variationer, men den långsiktiga trenden är att det ökar och så kommer det säkert att bli även i Östergötland, säger skadedjursexpert Håkan Kjellberg.
Råttor kan sprida sjukdomar, men det är inte huvudproblemet, enligt Kjellberg.
– De gnager av kablar av olika slag och orsakar bränder, strömavbrott och IT-avbrott. För företag kan det handla om stora kostnader.
Den vanliga råttan, brunråttan (Rattusnorvegicus), blir 20–30 cm lång om man inte räknar svansen. Honråttan föder upp till fem kullar per år, med vanligtvis 6–8 ungar per kull.