Sedan är Östgötaleden komplett. Åtminstone på så sätt att det går att gå runt hela landskapet utan uppehåll. Det som återstår hänger mest på överenskommelser med markägarna.
– Kommunerna skriver avtal med varje markägare som berörs av leden, säger Britt-Louise Nilsson som är samordnare för Östgötaleden på region Östergötland. Förhoppningen är ju att det ska gå att hitta lösningar som alla är nöjda med.
Kring Vadstena återstår en del att komplettera.
– Där finns Pilgrimsleden, konstaterar Britt-Louise Nilsson, och vi undersöker om det går att samverka. En skillnad är dock att den leden ibland går på vägar, och det försöker vi undvika.
Runt Motala återstår också vissa delar: anslutningen mot Vadstena och Mjölby exempelvis.
– Men mot Finspångs kommun är det klart. Motala har jobbat stenhårt. De senaste 1,5 åren har de lagt till många sträckor på totalt tolv mil. En jättefin rundslinga vid Västanvik intill Vättern, en bit mot Godegård och så saknas en liten bit mot Tjällmo.
Varje kommun ansvarar för sin del, och oftast anlitar de ideella föreningar för skötseln av leden.
– Regionens uppdrag är att hjälpa till med större investeringar och sprida information om leden. Kartan på nätet är en sådan övergripande satsning och där syns det exakt var leden går och vilka delar som saknas.
Inventeringen av "tysta platser" är en sådan gemensam satsning. Med hjälp av decibelmätare har några av Östgötaledens skötselföreningar sökt rätt på platser dit inget buller når.
– Under sommaren har vi suttit och lyssnat på fem sådana platser, säger Britt-Louise Nilsson. Helt tyst blir det ju aldrig, men det finns ställen där inga ljud skapade av människor hörs.
Hon kan inte riktigt svara på när hela leden finns på plats, utan något avbrott.
– Nej, men det kommer. Det häftigaste är att det finns så många naturtyper, så mycket att se i det här länet, och man behöver ju inte ta allt på en gång!