Frågan om skarven engagerar. Kritiska röster hävdar att fiskebestånden påverkas kraftigt av fågeln och att den förstör sin omgivning. Samtidigt finns det de som värnar om skarven.
På nationell nivå har Naturvårdsverket tagit fram en handlingsplan för hur frågan ska hanteras. Den togs fram 2014 efter behov av att lösa konflikter kopplade till fisket, snarare än för naturvårdande syfte.
I dag är arten skyddad enligt EU-direktiv. Enbart skyddsjakt får bedrivas och antalet individer som får jagas är begränsat. Det är något som Åke Wester, medlem i Roxens fiskevårdsområdesförening, vänder sig emot.
– Man måste kunna göra något undantag, säger han.
I Stockholms län och i Gävleborg har det tagits fram lokala handlingsplaner för hur frågan ska hanteras. Det är en lösning som han vill se även för länet.
Enligt den förvaltningsplan för Stockholms län som skickats ut på remiss, föreslås en minsking av antalet bon till 3 000 år 2030, vilket motsvarar en halvering av beståndet.
I den plan som tagits fram för Gävleborg nämns bland ett arbete för ökad acceptans för skarven och att konflikterna kring den ska minska. Samtidigt finns ett mål om skadorna ska minska.
Mia Kjällander, som är vilthandläggare på länsstyrelsen, säger att det i nuläget inte finns någon plan för Östergötland. Däremot ska frågan om skarv lyftas på viltförvaltningsdelegationens möte 29 november.
Länsstyrelsen kan i nuläget bevilja skyddsjakt för att minska skadorna från skarven.
– Men inte för att decimera stammen, säger hon.
I nuläget finns två ansökningar inlämnade om skyddsjakt. Den ena gäller Roxen och den andra Glan.
Det finns personer som tycker att det är fel att skarven är skyddad. Vad kan man säga till dem?
– Den skyddsjakt som vi har gett tillstånd för är för att skydda något. Det ska vara en välmotiverad skyddsjakt, säger Mia Kjällander.
Sofie Hellman, ordförande i Östergötlands ornitologiska förening, säger att frågan är klurig och att skyddsjakt kan ha en begränsad verkan, då det kommer in nya fåglar som inte känner till att det varit jakt.
– Vi vill att det ska gå rätt till, säger hon.
Hon välkomnar en gemensam plan som diskuteras fram gemensamt.
– Det vi känner är att en sådan plan vore bra, säger hon och fortsätter:
– Vi vill inte att olika intressenter hamnar i skyttegravskrig mot varandra utan att vi för dialog och har ett faktabaserat förhållningssätt.