Foto: Grafik: Lena Grape Lilliehorn
Nästan 200 000 östgötar i vuxen ålder väger för mycket, visar siffror från 2020.
Helena Järnåsen är legitimerad dietist och har i snart 20 år hjälpt människor att gå ned i vikt. Övervikt är ett samhällsproblem som är känsligt – och svårt – att prata om.
– I dag är det fult att väga för mycket. Å ena sidan måste samhället sluta skuld- och skambelägga överviktiga. Å andra sidan måste vi inse att övervikt är ett problem.
Risken att drabbas av en rad folkhälsosjukdomar är större om vi har ett BMI (Body mass index) som överstiger 25. Övervikt och fetma ökar bland annat risken för typ 2-diabetes, cancer och hjärt- och kärlsjukdom. Att väga för mycket är en av de främsta orsakerna till förtida död i Sverige och 9,4 procent av alla sjukdomsfall är kopplade till just övervikt eller fetma.
Kostnaden för östgötarnas övervikt uppskattas årligen till 2,6 miljarder, enligt prognoser från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi.
I andra beräkningar, från till exempel från Folkhälsomyndigheten, tror man att kostnaden snarare är 3,5 miljarder kronor per år.
– Om vi lyckas trolla bort övervikten skulle många andra sjukdomar minska på kuppen, säger Helena Järnåsen.
Regionen kan inte trolla, men arbetar på olika sätt för att både förebygga övervikt och hjälpa människor att gå ned i vikt.
Att samhället tar ansvar för att minska övervikt och fetma är avgörande för att få bukt med problemet, menar Hanna Henriksson, verksamhetsutvecklare på Folkhälso- och statistikenheten.
Hennes uppgift är bland annat att kartlägga och förbättra östgötarnas mat- och levnadsvanor på ett strategiskt plan.
Det är en svår uppgift. Hanna Henriksson illustrerar komplexiteten i hur övervikt och fetma uppstår med en stor pyramid där botten utgörs av samhället. Orsaken till fetma är ett för högt energiintag i förhållande till energiförbrukning, men även samhällsstruktur, socioekonomi och individens sociala umgänge spelar stor roll.
– Individens egna resurser och ansvar hamnar högst upp i pyramiden.
Svaret på vad som måste åtgärdas är, enligt Helena Järnåsen, inte så enkelt som ändrade matvanor och mer motion.
Sedan 2004 handleder hon viktgrupper med KBT-behandling på Tannefors vårdcentral. Fokus ligger på att hitta orsakerna till varför patienterna överäter.
– Många vet att de äter för mycket men inte varför. Det finns nästan alltid en röd tråd och jag hjälper patienterna att identifiera den.
Den röda tråden kan vara att man äter när man är stressad, ledsen eller glad.
Många har ursäkter för att äta och dessa måste identifieras för att kunna skapa förändring.
Den som äter på nätterna gör det med förevändning att det lindrar värk i kroppen. För den som fikar mycket kan alibit att äta sötsaker vara oviljan i att såra vännen som stått och bakat.
Helena Järnåsen påpekar att överätande är ett missbruk. Ibland faktiskt mer komplicerat att behandla än alkohol- och drogmissbruk.
– Droger kan du plocka bort helt. Men vi måste äta och behöver därför förhålla oss till mat.
Dessutom ses inte övervikt som ett missbruk i samhällets ögon. Få skulle erbjuda ett glas vin till en alkoholist som försöker sluta dricka, men att truga någon som vill gå ned i vikt med en bulle anses inte lika fel, säger Helena Järnåsen.
– Mat är förknippat med omtanke och kärlek, säger hon och ger ett målande exempel.
– En kollega i Lund berättade om barn som låg inne för behandling för sin fetma. Föräldrarna ville ha hjälp och var tacksamma för behandlingen, men smusslade samtidigt in godis till sina barn.
"Å ena sidan måste samhället sluta skuld- och skambelägga överviktiga. Å andra sidan måste vi inse att övervikt är ett problem", säger Helena Järnåsen.
Övervikten hos just barn har ökat kraftigt.
På knappt 30 år har det skett en fördubbling av andel skolbarn i Sverige som lider av övervikt eller fetma. Fetma hos barn mellan 11 och 15 år har femdubblats under samma period. Det är speciellt efter 2010 som den kraftiga ökningen syns.
Även bland yngre barn är övervikt och fetma vanligt. Drygt 20 procent av barnen mellan 6 och 9 år i Östergötland är överviktiga eller har fetma (siffror från 2019).
Det här oroar folkhälsovetare och dietister, eftersom fetma ofta följer med upp i vuxen ålder.
Elin Glad, hälsoprocessledare på Folkhälso- och statistikenheten, ansvarar för en ny strategi kring hur regionen och Östergötlands kommuner ska förhindra övervikt och fetma hos barn- och unga.
– Det är väldigt svårt att behandla fetma. Därför måste vi minska andelen som drabbas av det, säger Elin Glad.
Hanna Henriksson flikar in:
– Fetma är en sjukdom där det krävs multidisciplinär behandling. Det funkar inte att bara prata mat, utan man behöver vara ett helt team kring barnet med läkare, dietist, psykolog och sjukgymnast.
Helena Järnåsen är inne på samma linje, men poängterar också föräldrars ansvar när det gäller övervikt hos barn.
– Föräldrar behöver stöttning för att ge sina barn rätt förutsättningar, och för att sätta gränser kring mat. Det är en skyldighet vi har som föräldrar.
Hon tror inte på förbud och menar att det är mängden som spelar roll.
– Barn kan fortsätta äta godis och glass, men föräldrar måste begränsa mängden. Jag skulle gärna se ett samhälle där vi går tillbaka till mindre förpackningar när det gäller godis och läsk.
9,4 procent av alla sjukdomsfall är kopplade till övervikt eller fetma. Uppskattningsvis kostar östgötarnas övervikt 2,6–3,5 miljarder kronor varje år.
Både Elin, Helena och Hanna arbetar i motvind. För samtidigt som de försöker bromsa problemen med övervikt, blir det bara än enklare att få tag i onyttig mat – dygnet runt.
– Med tanke på det utbud som finns är det otroligt att inte alla människor är överviktiga, säger Hanna Henriksson.
För att nå ett samhälle där det är lätt att äta rätt behövs en systemförändring, menar Elin Glad.
– Det klart att marknadskrafterna fungerar som någon slags motkraft, eller hur jag ska uttrycka det, i vårt arbete för bättre hälsa, säger hon.
Båda tror att det finns poänger med att begränsa utbudet av kaloririka livsmedel på vissa platser.
– Livsmedelsverken gjorde rätt nyligen en kartläggning av skolkafeteriorna som visade att många sålde sötsaker. Det är ett ställe där jag tänker att man skulle kunna begränsa sortimentet, säger Hanna Isaksson.
När kampen mot den ökade övervikten i Östergötland känns hopplös tröstar sig Elin Glad och kollegorna med att titta på rökningens tillbakagång.
– Där har det hänt mycket, även om det tagit tid. Attityden kring rökning har ändrats. Det visar hur viktigt arbetet kring normer är.
Kanske kommer chips och läsk till fredagsmyset vara lika främmande i framtiden som morgonciggen är för många i dag?