Regiondirektören Mikael Borin konstaterar att ledningen och ansvaret i Region Östergötland är otydligt och centraliserat. Vid årsskiftet byts den nuvarande organisationen ut.
Hälso- och sjukvården i Östergötland är mitt inne i en kris och ser ut att gå med 1,1 miljarder kronor back 2023. Ända sedan den nya regiondirektören Mikael Borin tillträdde tidigare i år har han granskat den befintliga organisationen för att se hur ledningen och styrningen egentligen fungerar, och hur ansvaret är fördelat från den politiska ledningen ner till de enskilda verksamheterna. Den nuvarande organisationen trädde i kraft så sent som för tre år sedan – under 2020.
– Dels fick jag ett uppdrag från politiken när jag tillträdde. Dels observerade jag själv ganska snabbt att regionens system inte verkar fungera. Det är helt uppenbart att den här organisationen inte levererar när vi har ett underskott på 1,1 miljarder kronor och så stora brister i tillgängligheten, säger Mikael Borin.
I den nuvarande organisationen ger politikerna i hälso- och sjukvårdsnämnden uppdrag, riktlinjer och ekonomiska förutsättningar till hälso- och sjukvården som en helhet. Därefter är det vårddirektörerna som ansvarar för att hälso- och sjukvårdens elva centrum följer de direktiv som getts – bland annat att de håller sig inom budget. Varje centrum har en chef med ansvar för centrumets specifika verksamhet, ekonomi och medarbetare.
Efter intervjuer med samtliga centrumchefer och direktörer i Region Östergötland slår regiondirektören Mikael Borin bland annat fast följande i sin rapport:
- Nuvarande roller, ansvarsfördelning och organisering levererar inte önskvärt resultat avseende ekonomi, tillgänglighet och kvalité varken på strategisk eller operativ nivå.
- Den politiska styrningen via hälso- och sjukvårdsnämnden behöver tydliggöras och stärkas.
- Ledning och styrningen upplevs centraliserad. Därför ska decentralisering vara en bärande princip på samtliga organisatoriska nivåer (från regionledning till enhetsnivå).
Regiondirektören Mikael Borin föreslår en rad olika förändringar av organisationen. Dessa förändringar klubbades på regionsstyrelsens senaste sammanträde.
– Att göra hälso- och sjukvården till en enhet, med en egen budget, blev alldeles för centraliserat. Allt ekonomiskt ansvar lades på vårddirektörerna. Det vi gör nu är, något förenklat, att delvis återgå till den organisation som vi hade innan omorganisationen då centrumcheferna var den högsta ledningsnivån under regiondirektören. Det gör att vi nu tydliggör så att centrumen har separata budgetar och ett eget ansvar för att utveckla sin verksamhet och sina medarbetare, säger Mikael Borin.
– Det handlar om att skjuta ned ansvar längre ner i organisationen, fortsätter han.
Ser du någon risk med den här förändringen?
– Det som har varit en fördel i den nuvarande organisationen är att vi har haft en samordning på ett bra sätt mellan våra olika centrum och sjukhusen i länet. Här måste vi vara väldigt vaksamma, men min intention är att den här samordningen ska bibehållas. Det ansvaret får vårddirektörerna i sina nya roller.
Vårddirektören Ninnie Borendal Wodlin får en ny roll i omorganisationen. Hon och vårddirektören Jessica Frisk kommer att ansvara för samordningen mellan Region Östergötlands elva centrum och samtliga sjukhus.
Den nya organisationen är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2024 – men Mikael Borin tror inte att alla detaljer är på plats förrän framåt sommaren.
Vad hoppas du att den här nya organisationen ska leda till?
– Jag hoppas naturligtvis att det på sikt ska leda till att vi får förbättrade vårdprocesser och därmed en bättre tillgänglighet för östgötarna och en bättre ekonomisk situation. Jag tror inte det här är den enda lösningen på problemet men att åstadkomma en bättre styrning och ledning är en av pusselbitarna, säger Mikael Borin.