Lena Huss är förlamad i ena armen. Annelie har ett hål på fel ställe i sin ryggrad. Båda har fått sina skador av samma neurokirurg.
Neurokirurgen är tidigare dömd för grovt rattfylleri. När han opererade Lena och Annelie utreddes hans lämplighet av tillsynsmyndigheten Ivo. Men det fick Lena och Annelie inte veta.
Vår granskning visar att tillsynsmyndigheterna tillåter att läkare och sjuksköterskor arbetar med patienter trots pågående missbruk.
Under förra året fick alla som utreddes för missbruksrelaterad brottslighet behålla sin vårdlegitimation, enligt uppgifter som vi tagit fram från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.
En av dem som fick beslut under 2023 var en intensivvårdssjuksköterska som vi kan kalla Louise. Hon stal morfinpreparat ur läkemedelslådan på sin arbetsplats och injicerade i sig själv under arbetstid. Utredningen mot henne lades ner. Först efter att hon också varit kraftigt berusad på arbetstid på sitt nya arbete fattade tillsynsmyndigheterna beslut om prövotid. Då hade arbetsgivaren upptäckt att hon hade en vinflaska i sitt skåp på arbetsplatsen.
"Att sjukvårdspersonal missbrukar alkohol eller narkotika utgör en stor risk för patientsäkerheten", står det i flera av besluten från tillsynsmyndigheterna Ivo och Hsan.
Ändå får missbrukande vårdpersonal behålla legitimationen. Prövotid innebär att de får fortsätta arbeta som vanligt samtidigt som de följer en handlingsplan som kan innehålla möten med tillsynsmyndighet och provtagning. Det innebär inte att det tas prover på arbetsplatsen.
Enligt Marie Åberg, avdelningschef på Ivo, är prövotiden en möjlighet att "komma till rätta med de missförhållanden som gör denne till en patientsäkerhetsrisk".
Flera läkare i granskningen har kört bil under påverkan av alkohol eller droger.
– När man åker fast för rattfylleri så är det inte första gången. Det kanske är första gången de åker fast, men inte första gången de kör påverkade, säger Stefan Jonsson, som är alkohol- och drogterapeut på Stockholms Beroendeklinik.
Han kan inte uttala sig om de specifika fallen, men svarar utifrån sin erfarenhet.
Under 2023 beslutade ansvarsnämnden Hsan om prövotid med brottslighet som grund i 25 fall. Vi har gått igenom samtliga fall. I över hälften av fallen handlar brottsligheten om narkotika.
I augusti 2021 upptäckte kollegor att det försvunnit narkotikaklassade läkemedel från en av Region Östergötlands kliniker. Under ett drygt år hade 700 tabletter stulits, totalt över fem kilo narkotikaklassad substans. En sjuksköterska som vi kan kalla Kristina dömdes senare för brotten. I tingsrätten berättade Kristina att hon sa upp sig från tjänsten inom regionen innan de hann avskeda henne.
Region Östergötland anmälde Kristina till Ivo, som sedan skrev i sitt beslut: "IVO anser att det till följd av Kristinas missbruk/beroende kan befaras att hon inte kommer att kunna utöva sitt yrke som sjuksköterska tillfredsställande" och "den tid som gått är otillräcklig för att säkerställa att hon är fri från sitt missbruk/beroende och kan arbeta patientsäkert".
Trots det ansåg Ivo att det bara är prövotid som kunde bli aktuellt i Kristinas fall. Det innebär att hon fortfarande har kvar sin legitimation och kan vårda patienter precis som tidigare.
När den nya patiensäkerhetslagen trädde i kraft i januari 2011 försvann det tidigare systemet där vårdpersonal kunde få en disciplinpåföljd, en så kallad "prick i registret" som fanns kvar för alltid. Istället kan legitimerad vårdpersonal nu få beslut om prövotid eller indragen legitimation. Dessutom infördes brott som en av grunderna för att kunna återkalla legitimationen. Genom den nya lagen skulle vårdpersonalens lämplighet kunna ifrågasättas redan vid en enda överträdelse om den bedömdes tillräckligt allvarlig. Men tidningens granskning visar att dömd vårdpersonal i praktiken ändå får arbeta kvar.
Enligt Marie Åberg, avdelningschef på Ivo, är det arbetsgivaren som ytterst har ansvaret för att läkare och sjuksköterskor kan arbeta på ett patientsäkert sätt.
En läkare som vi kan kalla Ibrahim fick beslut om prövotid under 2023. Han togs av polisen när han körde drogpåverkad på väg till sin arbetsplats på en ögonklinik i Stockholm. Han är en av dem i vår granskning som har ett missbruk sedan tidigare och har dömts mer än en gång för narkotikabrott och rattfylleri.
Stefan Jonsson är alkohol- och drogterapeut på Stockholms beroendeklinik. Han berättar att det finns ett stort mörkertal av högfungerande personer med beroendeproblematik, där missbruket har smugit sig på.
– Det syns sällan utåt, utan man upprätthåller en fasad. Det är en lömsk sjukdom där man successivt sänker kraven på sig själv. De är uppfinningsrika och hittar på ursäkter för att inte behöva stå för sina handlingar, som "det har aldrig hänt tidigare". Det är ett själviskt agerande där man inte tänker på risker för andra, utan istället fokuserar på att inte bli upptäckt.
Stefan Jonsson understryker att det inte handlar om personligheten, att de som drabbas av beroendesjukdom kan vara kärleksfulla och kompetenta som alla andra.
– Det är som att de blivit kidnappade av sjukdomen. Det är lätt att fatta fel beslut under påverkan av alkohol eller droger. Man kanske är full, bakfull, man kanske har sovit dåligt och är jättetrött. Då ökar risken för konsekvenser.
I mars 2024 publicerade vi en granskning om neurokirurgen på US i Linköping. Efter granskningen stängdes kirurgen av från sitt arbete, men han arbetar nu igen och bedömer remisser från tre sjukvårdsregioner.
Fotnot: Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd har avböjt att kommentera. Vårdpersonalens namn är utbytta.