Tillsammans med Malin Ullgren, kritiker, krönikör och redaktör på Dagens Nyheter, och Johan Hilton, kritiker, krönikör och scenredaktör på DN Kultur, förde Pontus Plænge, som regisserat Hjalmar Bergmans "Farmor och vår herre" som just nu visas på Östgötateatern, ett samtal kring författarens liv och verk. Främst diskuterades "Farmor och vår herre", men också "Clownen Jac".
Hjalmar Bergman föddes i Örebro 1883 i ett bankkamrerhem. Hans uppväxt och liv präglades av psykisk ohälsa och missbruk. Han gifte sig 1908 med Stina Lindberg men hade vid sidan om sitt äktenskap flera homosexuella relationer. Mycket av samtalet berörde författarens instabila men samtidigt färgstarka känsloliv.
"Å jag har sett mycket på dessa fyra månader – mycket ondt. Detta är just landet därför. Det finns laster, Tante, som äro för grofva att endast till namnet nå den sfer där Tante, Mamma, mina syskon och andra lefva, laster, som tillochmed de osedligaste små smutsblad sky att vidröra. Det ondaste af det onda har jag sett – och hvad har det lärt mig? "Kaste den första stenen, som själf är ren" och denne – han gör det minst af alla. Ingen är bunden så hårdt att han ej en gång skall blifva fri", citerade Pontus Plænge den 18-åriga Hjalmar Bergmans brevkorrespondens under sin tid i Florens.
– Han menade att den enda bot som finns mot synd är självbehärskning, sa Pontus Plænge.
Malin Ullgren talade om hur hans fru Stina Lindberg behärskade honom i äktenskapet, att hon såg var hennes man var på väg i sin sexualitet och drev på honom i hans arbete. För trots att Hjalmar Bergman tidigt visade tecken på alkoholism gav han mycket punktligt ut sina litterära verk.
"Farmor och vår herre" kom ut 1921. Under den tiden var han gravt nedgången i sitt missbruk, och led av svåra depressioner.
Enligt panelen handlar pjäsen främst om oförlöst kärlek och svartsjuka. Farmorn som gör en klassresa från dotter till en torparsoldat till en matriark ingift i stadens rikaste familjer styr sin familj med järnhand.
– Hon är förälskad i sin son och trakasserar ett kusinbarn sexuellt. Hon blir störtkåt på sitt 18-åriga kusinbarn och närmar sig honom – men inte som kvinna utan som mor, säger Pontus Plænge.
– Det är intressant hur han gestaltar den kvinnliga sexualiteten som en moders – det är perverstintressant, säger Malin Ullgren.
Hjalmar Berglunds sätt att berätta beskrivs som medryckande och genomsyrad av medkänsla för ett brokigt persongalleri.
Tio år efter att författaren gett ut "farmor och vår herre", 1931, dog Hjalmar Bergman av sitt missbruk, endast 47 år gammal.