"Om mig" är en webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes i länets alla kommuner hösten 2017. Resultatet redovisades nyligen och jämför man Söderköpingsungdomarnas svar med genomsnittet i länet ser man att den psykiska hälsan är sämre här.
21 procent, totalt sett, uppger att de känner ångest nästan varje dag, att jämföra med 18 procent i länet. Tittar man på enbart tjejerna känner så många som en fjärdedel ångest nästan varje dag, det är samma siffra som i länet i stort.
I Söderköping är det dessutom 19 procent av tjejerna som känner sig deprimerade nästan varje dag, att jämföra med 12 procent i länet. Det är också fler i Söderköping som uppger att de har ont i magen eller nacke/axlar nästan varje dag, något som i många fall är ett resultat av stress.
– Självklart känner jag en oro över att känslan av ohälsa är så stor. Samtidigt tänker jag att måendet handlar mycket om dagsform och hur värderar vi upplevelsen av ohälsa? säger Cecilia Karlsson, chef för samlad elevhälsa.
Hon påpekar att det är många parametrar att ta ställning till i enkäten, och att resultatet är motsägelsefullt.
– Många känner sig stressade och ångestfyllda men samtidigt har vi goda resultat vad gäller glad, omtyckt och lugn. Jag känner att vi behöver jobba vidare med det här och se vad det står för tillsammans med eleverna.
Enligt enkäten är det 72 procent som ofta känner sig glada och 49 procent känner sig ofta omtyckta.
När eleverna har bekymmer är det 51 procent som känner att det är lätt att vända sig till elevhälsan. Fler, 67 procent, tycker att det är lätt att vända sig till lärare eller mentor med sina problem.
– Det är fördelar med det, det är där elevhälsan börjar på något sätt, att det finns viktiga vuxna runt omkring. Sen ska det givetvis inte finnas en tröskel till elevhälsan utan vi ska jobba för att det ska vara enkelt att komma dit, säger Cecilia Karlsson.
Barn och ungas psykiska hälsa har länge varit ett prioriterat område i kommunen och sen förra sommaren finns en gemensam handlingsplan för hur man ska jobba med frågan. Än så länge har den alltså inte gett någon större effekt, men Cecilia Karlsson är hoppfull.
– Jag tänker att det är ett långsiktigt arbete. För enskilda elever vill vi göra skillnad redan idag såklart men när det gäller strukturer och att jobba tillsammans på nya sätt det måste vi göra det på lång sikt.