Motala, Vadstena, Mjölby, Ödeshög, Boxholm och Tranås gör gemensam sak. De ser ett stort elevtapp till andra kommuner, exempelvis Linköping, samtidigt som deras egna utbildningar i vissa fall ha få sökande och därmed svårt att få ekonomin att gå ihop. De sex kommunerna tillsätter nu en utredning ledd av Lars Stjernkvist, som gjort en utredning av gymnasieskolan på uppdrag av regeringen.
– Det är särskilt roligt att det är min födelsestad Motala som sett de förslag som jag fört fram nationellt och som nu vill se hur man kan arbeta med fördjupad samverkan mellan kommunerna, säger han.
Vad kom du fram till i regeringens utredning?
– Två saker. Den ena handlar om att det behövs en förbättrad samverkan mellan kommunerna. Nästan alla kommuner är för små för att klara att driva det här ensam. Där har vi ett bra samarbete i länet i dag, men det behöver fördjupas ytterligare, säger Lars Stjernkvist och fortsätter:
– Den andra delen handlar om att vi behöver anpassa mer efter arbetsmarknadens behov. Sverige är unika i att låta elevens val spela så stor roll. Vi ska väga in elevens önskemål, men vi måste också se till vilka jobb som faktiskt behövs.
Vad ser du för lösning på problemet att ungdomar vill bli influensers och arbetsmarknaden behöver industriarbetare och undersköterskor?
– Jag har inga färdiga lösningar, det är det som jag ska diskutera med kommunerna. Men vi ser att gymnasievalet spelar stor roll, säger han.
Behöver man begränsa elevernas stora valmöjligheter?
– Ja, jag tycker det. Det är det som jag föreslår i min utredning av läget nationellt. Det är inte så lätt när man är 15 att hitta en bra utbildning som ger en bra framtid. Därför behöver man mer styra vilka utbildningar som finns och hur många platser som de ska ha, säger Lars Stjernkvist och fortsätter:
– Det handlar om att hitta balansen mellan den enskildes vilja och arbetsmarknadens behov.
Uppdraget innebär i första hand att se över gymnasieskolorna i de västra kommunerna, men han ser också en poäng i att se på studieformer som Komvux.
– Det måste finnas en möjlighet att byta spår om man inser att man valt något som inte ger jobb. Det är inte helt lätt i dag utifrån lagstiftningen, men vi ska titta på hur man ändå kan bygga upp ett system där det går att göra anpassningar till arbetsmarknadens behov, säger han.
I dag finns en överenskommelse om att eleverna fritt kan välja skola i länet, hur ser du på den?
– Kommunerna behöver samverka och det går att få eleverna att åka även från de stora städerna till de mindre. I Norrköping kämpade vi länge med industriprogrammet och konkurrerade med Finspång. Nu ser vi att eleverna åker dit. Det går att påverka elevströmmarna, säger Lars Stjernkvist.
Skulle det vara möjligt för de västra kommunerna att ha ett eget avtal istället för ett länsgemensamt?
– Jag ska inte förekomma någonting. Det här handlar om att hitta ett sätt att stärka utbildningarna i kommunerna och så långt som möjligt bibehålla elevernas möjligheter att fritt välja, säger han.
Lars Stjernkvist gör utredningsuppdraget med Annika Kronvall, fd rektor i Örebro. Innan sommaren ska de redovisa en nulägesbeskrivning. Efter sommaren önskar kommunerna en första rapport om tänkbara lösningar. Först höstterminen 2023 räknar man med att det kan bli förändringar i gymnasieskolorna.