Behandlingshemmet ska ha tio platser och rikta sig mot unga, 13–17 år, med allvarlig psykosocial problematik. Tanken är att utveckla vården för länets mest utsatta barn, där öppenvården inte räcker till.
– Det är en komplex målgrupp som vi i dag inte kan möta på hemmaplan, utan som vi köper platser till på annan ort, säger Olle Vikmång, kommunfullmäktiges ordförande (S).
SVO, Samråd vård och omsorg, är en samverkansgrupp mellan Region Östergötland och kommunerna i länet och det var där förslaget utarbetades.
– Det har under en längre tid funnits ett behov av stödinsatser närmare hemmet hos samtliga av länets kommuner, säger Helena Balthammar (S), ordförande i SVO.
Hon ser en stor fördel med att barnen har nära till familj, skola, vänner och fritidsintressen och att behandlingen inte behöver avbrytas på grund av flytt.
– Det blir också lättare för barnet att återanpassa sig efter avslutad behandling. En bättre kontinuitet helt enkelt.
Och det finns fler fördelar. Genom att ha egna vårdplatser får kommunerna full insyn i verksamheten och kan kvalitetssäkra den. Och sist, men inte minst, blir kostnaden betydligt lägre. Att köpa platser på annan ort är nämligen kostsamt.
– Det här är ett tillfälle då en tydlig förbättring också blir en tydlig besparing, säger Olle Vikmång.
Hvb-hemmet placeras i Norrköpings kommun och regionen och kommunen kommer att ha delat huvudmannaskap. Det innebär att Norrköpings kommun ansvarar för de delar som inte har med hälso- och sjukvårdslagen att göra. Det som slutligen avgjorde att hemmet hamnade i just Norrköping var enligt socialdirektör Yvonne Thilander att de kunde erbjuda en lämplig lokal.
Hvb-hemmet kommer att ligga i Tråbrunna i Fyrbylund.
– I en lokal som i dagsläget används som hem för ensamkommande flyktingar, men som nu ska avvecklas, säger hon.
Olle Vikmång framhåller också kommunens framgångsrika arbete med barn och unga som mår dåligt, vilket han tror kan ha spelat in i beslutet.
Totalt beräknas verksamheten kosta 14,6 miljoner kronor per år och uppstartskostnaden beräknas till 3,5 miljoner kronor. Regionen står för cirka 30 procent av kostnaderna och kommunerna för resten. Mellan kommunerna görs fördelningen enligt befolkningsunderlag.
Nu ska förslaget godkännas av respektive kommun och förhoppningen är att verksamheten kan starta i april år 2020.