I januari hittades treåriga Esmeralda död i en lägenhet i Norrköping
I januari i år hittades treåriga Esmeralda död i en lägenhet i Norrköping. Tio månader efter att de biologiska föräldrarna återfått vårdnaden. Den tragiska händelsen får Rikard Tordön att skaka på huvudet.
– Det är ett exempel på en lagstiftning som inte räcker hela vägen. Ingen har gjort fel, alla har gjort enligt regelboken. Men det som var bäst för Esmeralda kom aldrig upp. Barnets bästa enligt nuvarande lagstiftning är inget som ska vägas in när man bedömer om ett barn ska gå tillbaka till föräldrarna. Vi värnar för mycket om integriteten när det gäller utsatta barn i Sverige. Vi utgår från att barns biologiska föräldrar alltid är de bästa föräldrarna, säger Rikard Tordön.
Enligt honom sträcker sig synen på biologiska föräldrars rätt till sina barn långt bak i tiden.
– Man ser barn som föräldrars egendom. Föräldrabalken skrevs efter andra världskriget. De grundläggande värderingarna, vilken status barn har i förhållande till vuxna, bygger på gamla och patriarkala idéer.
Rikard Tordön anser att Föräldrabalken behöver skrivas om.
– Vi behöver riva upp en del lagar och skriva om dem. Vi som jobbar inom fältet beklagar den starka föräldrarätten i förhållande till barnrätten. Vi trodde att det skulle bli bättre när barnkonventionen blev svensk lag. Men det har inte lett till mycket förändring i praktiken ännu, säger han.
2002 kraschade tillvaron för Rikard Tordön. Han blev utmattad, förlorade jobbet, gick igenom en skilsmässa och sålde huset. Då beslutade han sig för att börja om.
– Jag startade om och utbildade mig till psykolog. Jag var 34 år gammal när jag började studera på universitetet.
2008 var han färdigutbildad psykolog och skulle göra PTP-tjänst. Det blev en tjänst i Norrköping där han skulle arbeta med Skolfam. Ett arbetssätt och en metod att få bästa möjliga förutsättningar för barn i familjehem att lyckas i skolan. Metoden utvecklades i Helsingborg 2005. Rikard Tordön fick i uppdrag att vara med och sprida den i Norrköping.
– I Skolfam jobbar man med familjehemsplacerade barn i förskoleklass till årskurs nio. Specialpedagog och psykolog jobbar tillsammans med barnets social- och familjehemssekreterare. Man kartlägger barnets förutsättningar. Specialpedagogen gör tester i matematik och svenska. Psykologen gör tester i intelligens, psykisk status och adaptiva färdigheter. Sedan lägger man ihop det och tittar på vad eleven har för förutsättningar att lyckas i skolan.
Rikard Tordön är disputerad doktorand på Barnafrid vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper (BKV) på Linköpings universitet. Hans forskning handlar om barn och unga i samhällsvård. Det kan vara i familjehem, behandlingshem eller statens särskilda ungdomshem. Enligt Rikard Tordön är de personerna en extra sårbar grupp.
– De har sämre förutsättningar som leder till att många hamnar i dåligt sällskap. De börjar självmedicinera med droger och alkohol. De har mer riskfyllda relationer. Det är vanligt att de är oförsiktiga på nätet. Unga flickor som blir exponerade på sociala medier är mer drabbade av personer som vill utnyttja dem. Unga pojkar används av kriminella nätverk.
I juni disputerade Rikard Tordön med avhandlingen "Health, experienced support and school performance among children in out-of-home-care".
I juni i år disputerade han med avhandlingen "Health, experienced support and school performance among children in out-of-home-care". Avhandlingen handlar om samhällsvårdade barns välmående och utsatthet. Resultatet visar att psykisk ohälsa och övergrepp är vanligare hos samhällsvårdade barn och unga. De är också mindre trygga än andra.
– Man har inte alls samma tillit till personer där det inte finns någon professionell relation. Har man inte grundläggande trygghet där man förväntas vara trygg finns det inte möjlighet att bygga vidare på andra mål i livet. Det kan förklara en del av den psykiska ohälsa vi ser hos den här gruppen.
Rikard Tordön är psykolog och nyligen disputerad doktorand på Barnafrid vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper (BKV) vid Linköpings universitet.
Enligt avhandlingen är barnen långt efter i matematik, läs- och skrivfärdigheter samt specifika delar av intelligensen. Men resultatet visar också att rätt insatser i skolan, kan göra skillnad.
– Insatser för att hjälpa barn i samhällsvård att klara skolan ger effekt. Vi tittar på vad som händer när läraren får kartan att lära eleven på rätt sätt. Färdigheterna i matematik går upp. Intelligensen stärks och färdigheterna i läs- och skrivfärdighet går upp ganska mycket. Skolan skyddar mot framtida eländen som ung vuxen. Det kan vara arbetslöshet, missbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa, säger Rikard Tordön.