Tillsammans med bland annat stenmurar, åkerholmar och odlingsrösen ingår alléer i det generella biotopskyddet. Det inrättades 1994 för att bevara den biologiska mångfalden som är knuten till dessa miljöer.
Nicklas Jansson och Adam Bergner arbetar båda på Länsstyrelsens naturvårdsenhet i Östergötland. Riksdagen har beslutat om de 16 nationella miljömålen och sedan har länsstyrelserna till uppgift att tillsammans med länens andra aktörer arbeta för att dessa mål uppfylls. Ett av dessa är ”Ett rikt växt och djurliv”.
– Vi ska företräda statens intressen i länet och arbeta för att de nationella miljömålen uppfylls, säger Adam Bergner och Nicklas Jansson tillägger:
– För att lyckas bevara den biologiska mångfalden måste vi få med oss alla östgötar. Det vill säga markägare, företag, kommuner och Trafikverket.
Värdet av träd har varit stort under alla tider. Dels som estetisk och kulturhistorisk betydelse men även som byggnadsmaterial, bränsle och foderkälla. I dagens städer har träd och andra grönstrukturer stor betydelse för att minska problem med buller, luftföroreningar, översvämningar och stress.
Träd är även viktiga som bo och växtplatser för många djur, svampar, lavar, mossor och kärlväxter. Speciellt gamla träd har ett biologiskt sett högt värde då de kan bli hemvist för allehanda levande organismer. I dagens landskap råder det generellt en stor brist på gamla träd. Längs med våra vägar finns dock både alléer och fristående träd, men många av dem är gamla och försvagade. Adam och Nicklas framhåller vikten av att vårda dem på bästa sätt och göra rätt åtgärder för att förlänga deras liv samtidigt som man gör det säkert att vistas i deras omgivning.
– Alléerna har ett starkt skydd i miljöbalken. De hör till en typ av kulturmiljöer som blivit allt ovanligare i och med rationaliseringen av jordbruket. Alléer är en bristvara, förklarar Adam Bergner. Han fortsätter:
– Alléer är långsträckta och fungerar som spridningskorridorer. Djur som lever i gamla träd är tröga och alléerna kan fungera som hoppstenar, binder samman och har en funktion som dels bostäder och dels som avstamp till nya eller liknande miljöer.
Genom miljöbalkens generella biotopskydd skyddas alléer mot skadliga åtgärder. Syftet är att skydda den biologiska mångfalden som lever i och på alléträden. För större åtgärder som att ta ner träd krävs dispens från Länsstyrelsen. Träden blir extra värdefulla då de blir ihåliga och fyllda med mulm. Den typen av träd finns idag inte i våra produktionsskogar utan i hagar, parker, städer, alléer eller som vårdträd. På och i dessa träd lever fåglar, fladdermöss, vedlevande skalbaggar, med flera insekter samt klokrypare.
Nicklas Jansson, som även doktorerat på ekarnas skalbaggsliv, har med sig en liten låda med vad som kan finnas i en gammal ek eller ask. I lådan finns ett 20-tal olika insekter. I en allé med gamla träd kan det finnas upp till 500 olika arter av skalbaggar. Knutna till ett eklandskap kan det finnas 1500 arter; insekter, lavar, svampar och olika fågelarter.
Även i städer finns alléer och städernas förtätning är ett hot mot dessa. Men även för enskilda träd i stadsmiljöer. Träden fungerar även där som livsmiljöer och spridningskorridorer för många arter. Men de har även andra viktiga funktioner kopplat till bland annat rekreation, bullerdämpning och temperaturreglering.
– Det är viktigt att behålla gröna inslag i stadsmiljöer, vilket forskning har visat. Vi behöver levande, gröna miljöer för vår livskvalitet, säger Adam Bergner. Han fortsätter:
– Men både alléer och enskilda träd i stadsmiljön tar ofta skada av grävningar och markpackning. Om de känsliga rotsystemen skadas på grund av bristande hänsyn skapas istället träd som snabbt kan bli farliga.
Olika sjukdomar är idag ett hot mot alléerna och då träden i många alléer planterades för 150 år sedan har de nu kommit in i sin sista fas i livet och börjar få svaghetstecken. Det är ofta svampkolonisationer som rötat veden och gjort träden ihåliga. Träd blir inte automatiskt farliga för att de är ihåliga, men då gäller det att vårda sin allé. Dels genom beskärning som avlastar och säkrar kronan och dels genom återplantering. Där kommer Länsstyrelsen in genom att expertis kommer och diskuterar lämpliga åtgärder. Enligt Nicklas Jansson prioriterar Länsstyrelsen i Östergötland gamla träd och lägger mer tid och resurser på rådgivning och tillsyn kring alléer och andra skyddsvärda träd än andra Länsstyrelser i landet. Trots detta har man svårt hinna med alla ärenden kring gamla träd som kommer in idag.
Ju längre man kan hålla träden vid liv desto bättre. Så mångfalden kan bevaras. En sista åtgärd kan till exempel vara att spara delar av träden som högstubbar för att bevara mångfalden i en allé eller att ihåliga stockar läggs eller ställs i närheten av allén.
Ett föredöme i Östergötland vad det gäller skötsel av trädmiljöer är Lagerlunda allé på Lagerlunda gård utanför Linköping. Här finns en fin blandning av trädslag, gamla och unga träd och trädruiner.
– Lagerlunda ligger topp tre i Östergötland vad det gäller högst rikedom på hotade skalbaggar, säger Nicklas Jansson.
Fredrik Lagerfelt är 11 generationen som nu driver Lagerlunda gård. Han säger angående gårdens alléer:
– Vi har en väldigt bra dialog med Länsstyrelsen. Vi har återplanterat en hel del för fyra år sedan och nu börjar det bli dags igen. Det är den gamla kulturen som vårdas. Vi gillar våra alléer och vi gillar Länsstyrelsen. I alla sammanhang har vi en bra dialog med dem.