Vi möts till skogs, mitt emellan de båda naturreservaten Ågelsjön och Rödgölen i Kolmården. Det är ingen slump.
Det var här vi sågs första gången för ett år sedan.
– Stämmer. Vi höll ett dialogmöte just här. Bjöd in bland annat länsstyrelsen, kommunerna, markägare och andra aktuella aktörer. Ett fantastiskt bra initiativ skulle det visa sig. Vi kunde berätta vad vi ville med O-Ringen och fick alla med oss från början. Länsstyrelsen var väldigt engagerad och samarbetsvillig i många frågor, till exempel vid utnyttjandet av naturreservaten. Regionen likaså. Från kommunalt håll möttes vi av ett djupt engagemang. Trots att det knappast stod i deras tjänstebeskrivning att de skulle hålla på med det här.
Cirkeln är sluten i och med att du gör din sista arbetsdag som generalsekreterare i dag.
– Det är lite kvar. Den ekonomiska biten bland annat. I november vet vi exakt var det landar. Vi hoppas att vi lyckas hålla oss inom budgeten. Det skulle i så fall betyda att de 15 medverkande klubbarna får 4,5 miljoner kronor att dela på. Det kanske låter mycket, men slår man ut det på antalet nedlagda ideella arbetstimmar ger det en timlön till klubbarna på cirka 50 kronor. Det totala budgeterade överskottet är 7,5 miljoner.
Blev uppdraget som du hade förväntat dig?
– Mina förväntningar överträffades och det blev en häftigare upplevelse än jag ens önskat mig. Det blev den optimala kombinationen av min passion för orienteringssporten och ett rejält ledaruppdrag. Det krävde mer än jag anade och jag har också lagt ned en massa ideella arbetstimmar. Men det har varit en möjlighet som bara kommer en gång i livet.
Den stora utmaningen?
– Att gå från ett blankpapper där jag var ensam till att hitta 1 400 medarbetare. Min modell var att så fort som möjligt bygga upp en ledningsgrupp med rätt folk på rätt plats. Alla har fått jobba hårt, men jag upplevde aldrig att vi var underbemannade. Vi höll oss i "gröna rutan" och var i harmoni för att kunna ta rätt beslut.
Vad säger deltagarna på årets O-Ringen?
– Upplevelseinstitutet har gjort en extern enkät för vår räkning. Resultatet har just kommit och är väldigt positiv läsning för vår del. När det gäller helhetsintrycket får vi toppbetyg jämfört med de fem senaste årens arrangemang. Vi får 93 procent femmor eller fyror i betyg av deltagarna. Även när det gäller arrangemang och organisation får vi höga betyg.
Din förtjänst?
– Allas förtjänst. Men eftersom jag har varit ytterst ansvarig gläder det förstås mitt hjärta extra att alla upplever att det hela har fungerat bra. Vi har jobbat hårt med värdegrundsfrågor och då är det också särskilt roligt att många i enkäten tar upp att de har blivit väl bemötta av våra funktionärer.
O-Ringen bygger till stor del på ideella insatser?
– Så är det. Vi har haft cirka 1 400 funktionärer igång. Cirka 100 000 ideella arbetstimmar totalt. Vi har varit beroende av att de har brunnit för arrangemanget och tyckt att det har varit kul. Det har inte gått att peka med hela handen som i ett företag. Utmaningen har varit att elda på passionerade medarbetare så att de har fortsatt att brinna. Ett sätt var att se till att de har kunnat lägga sin energi på frågor som legat så nära orienteringssporten som möjligt. Det andra har vi i tävlingsledningen tagit. Allt mellan fornlämningarna på Himmelstalund och VA-systemet på campingen.
O-Ringen är inte som andra orienteringstävlingar?
– Verkligen inte. O-Ringen är speciellt och bara runt 30 procent av allt i arrangemanget handlar om själva orienteringen, som tävlingarna, kartorna och banorna. En del av charmen är att O-Ringen tillåter så många föreningsmänniskor att blomma ut. Personer som kanske är mindre synliga i sina klubbar eller vid vanliga tävlingar som nu får viktiga roller.
– Jag har blivit oerhört ödmjuk inför hur O-Ringen fungerar. Man kanske vill gnälla när man är med för att tävla. I fortsättningen kommer jag att ha full respekt för att allt kanske inte fungerar.
Hade du fullt upp även under tävlingsdagarna?
– Nej, då gick jag mest omkring och tittade och njöt. Sonen sprang i en av de yngre klasserna och jag kunde vara med och stötta honom på hans bana.
Nästa år arrangerar Uppsala O-Ringen. Är du med då?
– Inte omöjligt. Vill familjen vara med, ställer jag upp. Gemenskapen är O-Ringens kärna. Är jag med, ska det bli väldigt skönt att bara få vara en vanlig deltagare.