Saudiarabien - gåtfullt land med osäker framtid
När Abdul Aziz ibn Saud för omkring hundra år sedan blickade ut över sitt ökenland från palatset i Riyadh såg han inga rikedomar. Fattigdom, krig och umbäranden skulle människan befrias från först i livet efter detta hade profeten lovat. Och det löftet kunde även Abdul Aziz ge till sitt folk.
Foto: SCANPIX Saudiarabien är ett hemlighetsfullt land och vänskapen med USA är skör.
Foto:
I årtusenden styrdes den arabiska halvön av småfurstar, beduinhövdingar och klaner som bekämpade varandra. Det första enandet kom när islam på 600-talet spred sin lära med hjälp av mission och svärd. Nordafrika, Mellanöstern och Spanien kunde så småningom räknas in i arabernas välde.
När sultanen flyttade från Mecka till Bagdad tog han med sig både den världsliga och religiösa makten. Mecka reducerades till en vallfartsort och arabiska halvön kom så småningom att bli en del av det osmanska imperiet.
Först på 1900-talet blev Saudiarabien en statsbildning värd namnet.
<br><span class=MR>Anor från medeltiden</span>
Kungahuset Saud hade anor från medeltiden och var en maktfaktor redan på 1700-talet. Ungefär samtidigt uppträdde en fundamentalistisk muslimsk rörelse, wahhabiterna, som skulle ha fått talibanerna att liknas vid snälla skolpojkar. Wahhabiterna tillät ingenting som kunde göra livet lite gladare. Sång var en dödssynd, skratt något fördärvligt. Kvinnor rankades något högre än kameler, men inte mycket.
Saudierna stödde motvilligt wahhabiterna eftersom deras fanatism gjorde dem till formidabla krigare. Mecka och arabiska halvöns största stad Riyadh erövrades i början på 1800-talet. Sultanen i Istanbul återtog visserligen städerna senare, men familjen Saud och wahhabiterna var inte ute ur bilden.
Riyadh, senare huvudstad, kom att byta ägare ett flertal gånger. Abdul Aziz intog staden 1902 och körde ut den rivaliserande klanen Rashid. De heliga städerna Mecka och Medina kontrollerades dock fortfarande av turkarna.
Första världskriget kom att drastiskt förändra maktbalansen, men inte direkt till saudiernas fördel. Britten Lawrence av Arabien bekämpade med hjälp av beduinerna turkarna. När dessa besegrats stod Lawrences allierade klan hashemiterna som segrare.
Med britternas stöd kunde hashemiten Hussein ibn Ali utropa sig till kung av Arabien. Men när Storbritannien fick annat att tänka på var Husseins tid över. 1924 hade Abdul Aziz besegrat honom och befriat Mecka och Medina.
År 1932 utropades officiellt kungadömet Saudiarabien - ett område lika stort som hela Västeuropa.
I västerländska historieböcker kallas Abdul Aziz för Ibn Saud. Egentligen hette han Abdul Aziz ibn Saud, eller bin Saud. Bin och ibn är samma ord och betyder son. Abdul Aziz, Sauds son är alltså den egentliga betydelsen.
Det mystiska, mytomspunna Saudiarabien är inte bara Usama bin Ladins hemland. Det är också i dag USA:s viktigaste allierade i Mellanöstern. Vänskapen grundas på det ömsesidiga utbyte som länderna har av varandra, men förhållandet är bräckligt. En vän kan i dessa delar av världen snabbt förvandlas till fiende. Den religiösa kraft som i ett nafs kom att göra det vänskapliga Iran till en hatisk fiende finns även i Saudiarabien. Skillnaden är att landets styrande kungahus är den yttersta representanten och garanten för religionen. Det var aldrig Irans regerande shah.
<br><span class=MR>Vänskap för oljans skull</span>
Vänskapen mellan USA och Saudiarabien grundar sig på oljan. Utan den skulle sannolikt USA:s intresse för Saudiarabien vara betydligt mindre.
Men oljan spelar trots allt mindre roll i dag än tidigare. För 20 år sedan var USA starkt beroende av saudisk olja. Numera kommer mindre än sex procent av landets oljeimport från Saudiarabien.
Däremot har landets strategiska betydelse för USA stärkts och så har också Saudiarabien som handelspartner. Saudiarabien importerar mer varor från USA än från något annat land.
<br><span class=MR>Kvinnosynen upprör</span>
Kungariket Saudiarabien är ett land, där i våra ögon många medeltida sedvänjor fortfarande härskar. Det är mer en smakfråga om man vill kalla den form av islam som utövas i landet för fundamentalistisk. Synen på kvinnan är emellertid för en västeuropé klart upprörande.
Saudiarabien var för övrigt ett av de få länder som erkände talibanernas styre i Afghanistan.
Landet styrs av ett kungahus som består av uppskattningsvis 30 000 personer. Många av dem lever i en ofattbar lyx och tillhör världens rikaste personer. Merparten av landets 22 miljoner invånare är däremot inte förmögna. Levnadsstandarden har nu under flera år sjunkit och man räknar med att nära 30 procent av den arbetsföra befolkningen är arbetslös. Det handlar då uteslutande om män. Kvinnor ingår inte i statistiken. Ingen behöver förstås svälta i det rika Saudiarabien, men missnöjet pyr ändå.
Den yttersta makten innehas av kronprins Abdullah även om den sjuklige kung Fahd formellt är landets statsöverhuvud.
Medan kungahuset är USA:s vänner är en stor del av befolkningen kritisk mot Washington. En opinionsundersökning som Gallup gjorde tidigare i år visade att endast 16 procent av saudierna hade en positiv inställning till USA. En klar majoritet motsätter sig att USA har 6 000 soldater stationerade i Saudiarabien. Kungahuset har uttryckligen förbjudit USA att använda de amerikanska baserna i landet vid ett eventuellt krig mot Irak.
Men Saudiarabien är också beroende av USA:s stöd. Landet har sedan Gulfkriget köpt högteknologiska vapen för motsvarande ofattbara 2 700 miljarder kronor, men eftersom det saknas utbildat folk att sköta denna sofistikerade arsenal behöver man amerikanskt beskydd. Iran med sin shiamuslimska ledning ses av kungahuset som ett allvarligt militärt hot.
Stora grupper saudier sympatiserar med Usama bin Ladin och terrororganisationen Al Qaida. Huvuddelen av de utländska krigare som i det längsta stred mot amerikanerna i Afghanistan kom från Saudiarabien.
Usama bin Ladin har vid flera tillfällen sagt att han ämnar störta den "korrupta regimen" i Riyadh och inför ett enligt honom äkta muslimskt styre i Saudiarabien.
<br><span class=MR>Högteknologi/religion</span>
Saudiarabien är en säregen blandning av högteknologi och religiös radikalism. Den wahhabitiska formen av islam är allenarådande och även om wahhabiterna numera accepterar nymodigheter som telefoner, datorer och television fördöms västerländsk musik, dans och alkohol.
De religiösa TV-programmen är fyllda av hat mot väst och andra religioner. Shejk Abdal-Rahman Al Suday, iman i Mecka, brukar i sina populära program kalla judar för "svin och åsnor", västerlänningar anses förgifta den arabiska kulturen och hinduer benämns som "sopor".
Det påkostade utbildningssystemet i Saudiarabien drabbas också av det religiösa inflytandet. När studenterna efter många år kommer ut i livet har de stora brister i sin vetenskapliga bildning, men kan å andra sidan rabbla långa stycken ur koranen. Det innebär att landet nästan helt måste lita till utländska experter inom många områden.
<br><span class=MR>Tillgångar i USA</span>
Saudiarabien har 30 procent av världens kända oljetillgångar. Det är också för närvarande det enda land som drastiskt kan höja oljeproduktionen. Det saudiska kungahuset har enorma tillgångar i Västeuropa och USA. Investeringar har gjort industrier, varuhuskedjor och fastigheter.
Men de egna medborgarna har samtidigt fått se hur levnadsstandarden sjunkit.
Den växande oljeindustrin i Ryssland och de gamla sovjetiska republikerna i Asien är ett nytt hot mot den saudiska ekonomin. Men det värsta scenariot av alla vore om Detroit bestämde sig för att med full kraft satsa på alternativa bränslen, till exempel vätgas. Då rämnar själva grunden för Saudiarabiens existens.
Källor: Robert Lacey: Saudiernas rike, Reinhard Schulze: A modern history of the islamic world, samt artiklar ur Time Magazine och Sunday Times.
1744 Muhammad bin Saud förenar sina styrkor med Muhammad bin Abdul Wahhab, den religiöse ledaren för wahhabiterna.
1733 Abdul Azzis bin Muhammad erövrar Riyadh tillsammans med wahhabiterna och tar kontroll över större delen av arabiska halvön.
1803 Saud bin Abdul Aziz övertar styret efter sin far och erövrar Mecka från turkarna.
1818 Turkiet (Osmanska imperiet) erövrar större delen av arabiska halvön, tillfångatar den nye saudiske ledaren Abdullah, för honom till Istanbul där han avrättas.
1830 Turki, en kusin till Saud bin Abdul Azziz, går till anfall mot turkarna och återtar Riyadh.
1834 Turki mördas och ersätts av sin äldste son Feisal.
1838 Egyptiska trupper under turkisk ledning återtar allt som tidigare förlorats till saudierna, fängslar Feisal och skickar honom till Kairo.
1843 Feisal flyr från sitt fängelse och börjar ett nytt krig mot turkarna och återtar än en gång Riyadh.
1871 Kungahuset Rashid, saudierna rival om makten, sluter en pakt med turkarna.
1891 Rashid erövrar Riyadh och saudiernas tid som arabiska härskare tycks vara över. De tvingas till landsflykt i Kuwait.
1902 Abdul Aziz ibn Saud, Saudiarabiens blivande kung, erövrar Riyadh, sedan han lyckats samla beduinerna under sin fana. Huvuddelen av halvön med de heliga städerna Mecca och Medina behärskas fortfarande av turkarna.
1916 Upproret mot turkarna startar i Mecka, men leds inte av saudierna utan av den hashemitiske Hussein ibn Ali. Saudierna är än en gång uträknade.
1920 Sedan britterna upphört med sitt stöd åt Hussein utbryter inbördeskrig mellan hashemiterna och saudierna.
1924 Abdul Aziz ibn Saud besegrar Hussein och kastar ut hashemiterna.
1932 Kungariket Saudiarabien utropas.
1936 Olja upptäcks i landet.
1938 Med hjälp av amerikanska och brittiska bolag börjar kommersiell oljeutvinning.
1953 Abdul Aziz ibn Saud avlider och efterträdes av sin äldste son Saud.
1964 Saud avsätts och ersätts av en annan prins, Feisal.
1974 Avtal med oljebolagen ger kungahuset 60 procent av alla oljeinkomster.
1975 Feisal mördas och efterträds av prins, senare kung, Khalid.
1982 Khalid dör och efterträds som kung av Fahd.
1992 Kronprins Abdullah, kungens halvbror, blir landets ledare.
1733 Abdul Azzis bin Muhammad erövrar Riyadh tillsammans med wahhabiterna och tar kontroll över större delen av arabiska halvön.
1803 Saud bin Abdul Aziz övertar styret efter sin far och erövrar Mecka från turkarna.
1818 Turkiet (Osmanska imperiet) erövrar större delen av arabiska halvön, tillfångatar den nye saudiske ledaren Abdullah, för honom till Istanbul där han avrättas.
1830 Turki, en kusin till Saud bin Abdul Azziz, går till anfall mot turkarna och återtar Riyadh.
1834 Turki mördas och ersätts av sin äldste son Feisal.
1838 Egyptiska trupper under turkisk ledning återtar allt som tidigare förlorats till saudierna, fängslar Feisal och skickar honom till Kairo.
1843 Feisal flyr från sitt fängelse och börjar ett nytt krig mot turkarna och återtar än en gång Riyadh.
1871 Kungahuset Rashid, saudierna rival om makten, sluter en pakt med turkarna.
1891 Rashid erövrar Riyadh och saudiernas tid som arabiska härskare tycks vara över. De tvingas till landsflykt i Kuwait.
1902 Abdul Aziz ibn Saud, Saudiarabiens blivande kung, erövrar Riyadh, sedan han lyckats samla beduinerna under sin fana. Huvuddelen av halvön med de heliga städerna Mecca och Medina behärskas fortfarande av turkarna.
1916 Upproret mot turkarna startar i Mecka, men leds inte av saudierna utan av den hashemitiske Hussein ibn Ali. Saudierna är än en gång uträknade.
1920 Sedan britterna upphört med sitt stöd åt Hussein utbryter inbördeskrig mellan hashemiterna och saudierna.
1924 Abdul Aziz ibn Saud besegrar Hussein och kastar ut hashemiterna.
1932 Kungariket Saudiarabien utropas.
1936 Olja upptäcks i landet.
1938 Med hjälp av amerikanska och brittiska bolag börjar kommersiell oljeutvinning.
1953 Abdul Aziz ibn Saud avlider och efterträdes av sin äldste son Saud.
1964 Saud avsätts och ersätts av en annan prins, Feisal.
1974 Avtal med oljebolagen ger kungahuset 60 procent av alla oljeinkomster.
1975 Feisal mördas och efterträds av prins, senare kung, Khalid.
1982 Khalid dör och efterträds som kung av Fahd.
1992 Kronprins Abdullah, kungens halvbror, blir landets ledare.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!