Toppchefen mer optimistisk än Greta

Pessimism är farlig, optimism är lösningen. Det säger förre Holmenchefen Magnus Hall, numer koncernchef i Vattenfall, om klimatfrågan.

Norrköpings kommun 29 oktober 2019 19:30

Onsdagsintervju

– Greta Thunberg är fantastisk när hon pekar på allvaret i klimatfrågan, men jag håller inte med om att läget är hopplöst. Jag är optimist. En pessimistisk inställning till att lösa klimatfrågan är att gå tillbaka och säga "jag kan inte göra något längre". En optimistisk är att vi ska lösa de här problemen och skapa ett samhälle som är mycket bättre ur alla aspekter.

Magnus Hall, 60, växte upp i Småland, mesta tiden i Växjö. 1980 flyttade han till Linköping för att läsa industriell ekonomi på Liu. Här blev han kvar och bildade familj med hustrun Mona, tillsammans har de idag tre vuxna barn.  

– Tänk att jag bott här i snart 40 år, det är inte klokt!, säger han och skrattar.

Magnus kom till Vattenfall hösten 2014 efter 29 år på Holmen, de tio sista som koncernchef.

Från skogsindustri med drygt 4 000 anställda till energibolag med då nästan 30 000 anställda – och en ständig offentlig granskning av ett av Sveriges största och då mest kritiserade bolag.

I fem år har Magnus Hall befunnit sig i stormens öga.

– När jag kom till Vattenfall skrev inte företaget sin egen historia. Vi beskrevs av alla andra, många hade åsikter om det vi gjorde. Det fanns en agenda i företaget men den kom aldrig fram. Vi började arbeta med vår strategi och riktning. Det var då vi bestämde oss för att sälja brunkolsverksamheten.

– Vi såg att Vattenfalls affärer hade en framtidsinriktad utveckling på alla områden förutom brunkolet. Det var ett område som vi visste skulle fasas ut på sikt. Både av riskskäl och strategiskäl.

För två veckor sedan rapporterade TV4 att Vattenfall inför regeringens godkännande av brunskolsaffären, i ett brev till näringslivsministern lyfte att den tjeckiska köparen EPH misstänktes för penningtvätt, korruption och skattebrott.

Ändå förordade ni en försäljning. Vad grundade ni det på?

– Vi gjorde en noggrann hel- och renprocess på köparna. Vad vi kunde se fanns det anklagelser men ingen substans och inga domar. Köparen var redan verksam i Tyskland så tyska politiker kände företaget. Allt sammantaget gjorde att vi inte såg något skäl att inte sälja till dem. 

Hur skulle du beskriva dagens Vattenfall, fem år efter ditt tillträde?

– Vi är i en position där vi har bestämt vårt syfte. Vi ska möjliggöra ett fossilfritt liv inom en generation. När de barn som föds idag får sina barn så ska Vattenfall kunna ställa upp med fossilfri elproduktion. Utifrån det arbetar vi fram lösningar inom energiområdet, inte bara hos oss själva utan också hos våra kunder och partners. Den strategin har gjort att vi nu skriver vår egen historia. Opinionsundersökningar visar att förtroendet för oss ökar ganska ordentligt. 

Var försäljningen av brunkolet en nödvändig goodwillrening av företaget?

– Absolut, men framför allt var det en stor risk. Det var ett område som vi visste var väldigt utsatt för koldioxidutsläpp. Man hade precis börjat prissätta koldioxiden och det fanns ett politiskt tryck att dra ned på utsläppen så priset skulle öka. Brunkolet var både en stor finansiell risk och fel inriktning för oss.

Vad behöver ni göra för att klara målet att vara fossilfritt inom en generation?

– Vi har ett koldioxidproblem i vårt bolag. Inte i Sverige, men i Tyskland och Nederländerna har vi ganska stora koldioxidutsläpp. Drygt 20 miljoner ton per år. Vi har sålt av en del, som Hamburgs fjärrvärmenät, inte för att vi ville utan för att Hamburg stad hade en köpoption på det, så utsläppen har sjunkit ned mot 17 miljoner ton per år. Vi är en del av problemet och vill vara en del av lösningen. Och där erbjuder vi nya lösningar baserade på fossilfri el. Det kan vara laddning för elbilar eller att producera fossilfritt stål.

Varför är det viktigt för Vattenfall att finnas på den internationella marknaden?

– Vattenfall är så stort så om vi bara skulle vara i Sverige skulle vi tappa all dynamik, all utvecklingskraft. Vi skulle möta oss själva i dörren vid varje grej vi gör. Vi skulle inte kunna sprida vår storlek och även få svårt att rekrytera folk. 

Varför satsar ni på vindkraft till havs?

– Dels för att kostnaderna att göra det har gått ner radikalt, dels för att det är mer motstånd idag mot att bygga vindkraft till lands. Det är okej med vindkraft, men inte där jag bor. Så låter det hela tiden. Därför har vi stort fokus på att även bygga till havs. Danska Örsted är världsledande, men vi är nummer två. Vill vi behålla den kompetens som har byggts upp i företaget så är det viktigt att inte bara tränga in oss i Sverige.

Du är ordförande för den europeiska branschorganisationen Eurelectric. Hur ser du på klimatarbetet i Europa jämfört med övriga världen, exempelvis Kina?

– De är bättre än oss på många sätt. Kina bygger mycket sol-, vind- och kärnkraft, där är de världens största investerare. Men deras utbyggnad är så kraftig att de även måste bygga kolkraftverk. De är långt fram men är ett gigantiskt land som behöver ekonomisk utveckling, vilket de inte klarar med bara sol-, vind- och kärnkraft.

– Ett elsystem är speciellt. Produktion och konsumtion ska mötas i varje enskilt ögonblick. När vi konsumerar el så justerar man i produktionen. Ju mer kraft du får i systemet som bara kommer när den kommer, som sol och vind, desto svårare är det att hålla ihop systemet. Det behövs flexibel kraft när det inte finns sol och vind. Vattenkraften är en fantastisk möjlighet, men den har inte Kina och liknande länder. De kör sol och vind så mycket de kan men när det inte går så måste de ha något annat, som kol och gas. Lösningen på sikt är att lagra sol- och vindenergin så att man överproducerar när det finns mycket, lagrar den och kör tillbaka den i systemet när den behövs.

 

Tror du att ni beslutsfattare runt om i världen skulle ha klimatfokus även utan Greta Thunberg?

– Ja, vi hade nog fokus på frågan även tidigare men det är klart att hon förstärker det. 

Tar hon sig in i maktens rum där besluten tas?

– Ja, det upplever jag. Mitt intryck av Greta är att hon inte bara sitter och jamsar med, hon talar om att "det här gör ni inte bra". Hon har sin integritet kvar hela vägen. Det är jag imponerad av. Att ha den integriteten och sitta i FN. Det är coolt. Hon är en drivkraft och jag hoppas hon hittar former så hon kan fortsätta med det. Nu måste vi andra steppa upp och visa att vi löser den här frågan. Så att inte ungdomar och andra tycker att världen och framtiden är hopplös. Utan framtidshopp blir det inte bra.

Vad tror du blir nästa steg i klimatomställningen?

– Greta tar frågan till konsumenter som i sin tur ställer krav. Nästa steg, som verkligen kommer få fart på omställningen, är att företag frågar sig "Vad gör vi? Vad är vår affär? Vad säger klimatet om vår affär och vad behöver vi göra för att visa för våra konsumenter att vi ställer om?". Alla företag kommer att tänka så och när den omställningen kommer igång, då kommer kapitalet att driva upp takten. 

Har du alltid varit optimistiskt lagd?

– Ja, jag är det i grunden. I det här fallet tror jag pessimismen är rent farlig. I framtiden behöver vi massor energi men det blir energi som kommer när den kommer, i sol och vind. Då måste du lära dig att lagra energin, spara den tills du behöver den. Konsumenterna nöjer sig inte med att ladda mobilen bara när det blåser.

 

Vid nyår stänger Vattenfall kärnkraftsreaktorn Ringhals 2 och under 2020 stängs även Ringhals 1. Efter det återstår tre reaktorer i Forsmark, två i Ringhals och en i Oskarshamn. 

Huvudmålet i energiöverenskommelsen från 2016 är att Sverige ska ha 100 procent förnybar elproduktion 2040. 

Hur tror du kärnkraften i Sverige ser ut efter 2040?

– Energiöverenskommelsen säger två saker som kan ses som motsägelsefulla. 2040 ska vi ha ett hundra procent förnybart energisystem, men det är inget stoppdatum för kärnkraften. Det går inte helt ihop, men alla vet att det var en kompromiss. Sedan energiöverenskommelsen kom till är det mycket tydligare att elektrifieringen är en viktig del av vår lösning. När vi ställer om transporter och industriprocesser kommer elkonsumtionen öka med kanske 30 procent på 30 år. Då är vår bedömning att kärnkraften är en viktig del av det. Även efter 2040.

 

Magnus Hall är också ordförande för mediakoncernen NTM som bland annat äger Öst Media där Corren, NT och MVT ingår.

Är du lika optimistisk kring lokalmedias framtid?

– Det lokala innehållet kommer alltid vara av intresse och frågan för NTM är hur vi kan kapitalisera på värdet i det. Vi sitter på starka varumärken på våra orter, med Corren, NT, UNT och så vidare, så jag kan inte se hur vi inte ska kunna bibehålla en affär i dem. Sen exakt hur det kommer se ut framöver, det vet jag inte. Jag är säker på att vi kommer att leva under stark press i många år. 

Vad har lockat dig till NTM?

– I Holmen jobbade jag med tidningarna och jag har alltid intresserat mig för dem. När jag fick frågan om att komma in i styrelsen kändes det jättespännande. Men jag är ingen expert på branschen, jag är ordförande och försöker se till att NTM har en bra organisation. Styrelsen ska inte vara operativ, mer utmana ledningen och bidra med sina olika erfarenheter. Sen är jag förstås en stor tidningsläsare. Jag läser både på papper och på padda, men föredrar pappret. 

Intervjun är över och Magnus, som vanligtvis tågpendlar mellan hemmet i Linköping och Vattenfalls huvudkontor i Solna, gör sig redo att cykla mot hemmet i Ramshäll.

Han säger:

– Linköping är en lagom stor stad, det är nog därför vi alltid trivts här.

Vattenfall

Vad: Energibolag ägt av svenska staten. 

Var: Huvudkontor i Solna och verksamhet i flera europeiska länder.

Omsättning: 156,8 miljarder kronor 2018.

Resultat: 17,6 miljarder kronor 2018.

Antal anställda: 20 000 (2018).

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!

Ämnen du kan följa