Mellan 1961 och 1973 färdigställdes över 1000 bostäder varje år i nybyggda hus, i Norrköpings kommun, enligt nuvarande geografiska indelning. Det kunde vara i småhus eller flerbostadshus (inklusive äldreboenden och studentboenden). Toppåret var 1968 då 2275 bostäder färdigställdes. Nästan 2000 av dessa var i kategorin flerbostadshus. 2010 och 2012 var bottenår. Då byggdes inga flerfamiljshus i Norrköping enligt statistiken från kommunen.
– Precis innan jag blev kommunstyrelsens ordförande försökte jag få en hög chef för ett stort byggbolag att bygga i Norrköping. Det här kanske var 2008 eller 2009. Beskedet jag fick var att det inte är lönsamt att bygga i Norrköping, att det inte gick att bygga på känslor, säger kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S).
Att marknaden mättades efter byggboomsåren på 1960- och 1970-talet var förstås naturligt. Men fram till början av 1990-talet byggdes det ändå rätt mycket i Norrköping. Statistiken visar att det byggdes nästan 600 bostäder 1992 och att det mellan 1974–1992 byggdes mellan 400 och 800 bostäder varje år. Efter det droppade det totalt med ett snitt på under 200 nybyggda bostäder årligen ända fram till 2015.
– Jag måste ändå lyfta fram Byggakuten som tillsattes i december 2012 av kommunfullmäktige, med uppgift att öka bostadsbyggandet i kommunen. Jag menar att den enskilt är den viktigaste åtgärd för att gynna byggandet i Norrköping.
Byggakuten var ett samarbete mellan Moderaterna och Socialdemokraterna och skulle jobba för att undanröja hinder så att planerade bostadsprojekt kunde komma igång. Den skulle också kunna initiera ärenden i berörda nämnder och styrelser. På kommunal nivå såg man flera möjligheter till förbättringar. Exempelvis att minska handläggningstiderna och skapa förståelse för de ekonomiska villkoren vid byggnation. Inblandade partier uppfattade Byggakuten som ett lyckat projekt och det lades ned i förtid. Under tiden projektet pågick ökade byggandet.
– Byggakuten påskyndade uppgången. Nu gäller det att växa med balans. Det är viktigt att staden behåller sin karaktär samtidigt som den utvecklas. Jag vill egentligen inte tala i siffror om hur mycket staden ska växa. Men jag tror att det går att växa utan att tumma på stadens identitet.
Enligt siffror från Samhällsbyggnadskontoret byggdes nästan 900 bostäder 2019 i Norrköping. Prognosen för i år är ungefär 1700 bostäder, för 2021 är siffran ungefär 1100 bostäder och 2022 spår man att omkring 600 bostäder byggs.
– Jag har alltid varit positivt lagd. Men prognosen på 1700 bostäder är fantastisk och går egentligen inte att jämföra med 1968, då det massiva bostadsbyggandet rullades ut över hela landet, säger Lars Stjernkvist.
Finns det tillräckligt med mark i kommunen för att bygga alla dessa bostäder?
– Det ser bra ut med byggloven för bostäder. Jag är mer bekymrad över mark för verksamheter. Där finns det risk för att det ska bli brist.
Är flygplatsen en del av lösningen när det gäller markbrist?
– Jag vill inte föregripa de diskussioner som hålls i partiet. Men helt klart är att flyget har klimatutmaningar och det måste till att branschen löser det. Flygets framtid hänger på det. Sen hur det påverkar flygplatsen i Norrköping vill jag inte kommentera i dag.
Även om han inte vill tala om flygplatsens framtid eller ge några siffror om stadens växtpotential eller hur mycket kommunen geografiskt klarar av att växa har han en bild av var det vore bra att Norrköping fick fler bostäder.
– Det finns förstås centrala delar som fortsatt är viktiga. Men det är exempelvis mycket glädjande att det har börjat byggas i Skärblacka. Det behöver byggas på platser som minskar trycket på centralorten. Skärblacka, som sagt, men också Skärkind och Östra Husby är bra platser där jag förväntar mig att det kommer bli ett tryck på nybyggen, säger han.
Ett sätt att lösa bostadsfrågan är att bygga billigt. Lars Stjernkvist är tveksam om billiga bostäder är lösningen för en stad som vill växa.
– Jag är av den uppfattningen, i opposition med företrädare från mitt parti och exempelvis Vänsterpartiet, att billigt boende riskerar att bli dyrt boende. Om människor inte vill bo där kommer det att kosta samhället mycket. Som ringarna i Navestad där ingen ville bo och där det till slut blev tvunget att rivas. Jag tror att vi måste bygga så att det känns attraktivt för den som söker bostad, säger han.