Under måndagen presenterade den styrande kvartetten sitt budgetförslag. Lars Stjernkvist (S) var flankerad av Kicki Liljeblad (S) från utbildningsnämnden, Olle Vikmång (S) socialnämnden, Eva-Britt Sjöberg (KD) arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden, Karin Jonsson (C) från tekniska nämnden samt Reidar Svedahl (L) med ansvar för näringspolitiska frågor.
Alla nämnder måste spara i genomsnitt 2,5 procent i budgeten för 2020 – och man räknar redan nu med att samma sparbeting kommer gälla även för 2021. För att klara de ekonomiska utmaningar som Norrköpings kommun står inför kommer man att skjuta vissa investeringar på framtiden, samt öka kommunens lån. Det sistnämnda är en effekt av sänkta överskottsmål. Norrköpings kommun har tidigare kunnat betala ungefär hälften med egna medel när man investerat i nya byggprojekt. Under kommande år kommer kommunen att låna 70–75 procent av kostnaderna.
– Det är absolut inget enkelt beslut att ta, men just nu är vi i en riktig rävsax. Ska vi upprätthålla en rimlig kvalité i skolan, då måste vi samtidigt göra något annat – och då sänker vi överskottsmålen tillfälligt, säger Lars Stjernkvist (S) och fortsätter:
– Att vi kan göra det här beror på att vi har rustat oss de senaste åren och har reserver. Så även om vi behöver låna under ett antal år har vi samlat på oss tillgångar som gör att vi klarar av att göra detta.
I kommunens budget har det tillkommit nya investeringsutgifter för åren 2020–2023. Det handlar om 255 miljoner kronor på förskolor, 700 miljoner kronor på grundskolor och 138 miljoner kronor på nya LSS-boenden. Utöver de investeringarna finns även pågående eller redan beslutade investeringar. Totalt är investeringsplanen på över 5,6 miljarder kronor under åren 2020–2023.
Kommunen avstår samtidigt från ett antal planerade investeringar och sparar därmed drygt en miljard kronor. Ljuralänken, spårvagnsutbyggnad till Vrinnevi, omdaning av Kristinaplatsen och Johannisborgslänken skjuts på framtiden. En ny Femöresbro är däremot fortsatt med i planen.
– Det är klart att de här investeringarna hade skapat arbetstillfällen, de hade förbättrat trafikflöden i staden, de hade stärkt spårvägens konkurrenskraft och ur miljösynpunkt är allihop välmotiverade, men när vi har det så tufft ekonomiskt som vi har, då måste vi prioritera vård, skola och omsorg, säger Lars Stjernkvist.