– Det är en bra början. När löven kommer i vår kommer det att märkas att den här rensningen inte är tillräcklig. Många träd behöver tas ned, säger Marie Bergström i Åby.
Hon har bott i Åby i mer än 20 år och blivit sorgsen när hon sett hur vegetationen tagit över alltmer. Under hösten startade hon upp en grupp på Facebook för att se om flera reagerat som hon. Nu har 225 personer gått med.
Hon hoppas att Torshagskärret ska bli lika fint som omgivningarna runt Motala Ström i Norrköping.
I samma veva har Norrköpings kommun fått konsultens utredning om hur "Kärret" ska klara EU:s vattenkvalitetsnorm för att ha en god ekologisk status. Där ges tre alternativa lösningar.
Det största ingreppet i miljön vore att riva bort dammluckorna och återställa Torshagskärret till hur det var före uppdämningen på 60-talet, utan fördämning.
– Det alternativet får sannolikt mest negativt motstånd från opinionen. Det är också det billigaste alternativet. Ekonomin är viktig att väga in i kommunens rådande läge, likaså att uppnå miljökraven, säger kommunens limnolog Simon Karlsson.
De övriga alternativen går ut på att bygga omlöps- eller inlöpsalternativ för de vattenlevande djuren.
– Oavsett vad som görs måste vi få ett tillstånd, eftersom det inte finns någon gällande vattendom. Fördämningen har inget tillstånd att vara där, förklarar Simon Karlsson.
Var ska pengarna tas?
– De är äskade från kommunstyrelsen. Vi har föreslagit en utbetalningsplan.
Alldeles intill finns två andra dammar med vattenfall i Torshagsån som också måste lösas separat med relativt stora ingrepp.
Det kan verka dyrt.
– Det beror på vilket alternativ man går på. Utrivning är ganska billigt.
Vad kommer styrgruppen att föreslå?
– Vet inte, men det är många aspekteratt väga in.
Vad händer närmast?
– Jag bollar förslagen med länsstyrelsen. Sedan är det upp till min styrgrupp att besluta. Om den inte vill ta beslut går det till politikerna i tekniska nämnden.
Därefter ska Mark- och miljödomstolen i Växjö godkänna.
Det är inte bara Torshagskärret som ska godkännas. På listan finns även Pjältåns regleringar och Svintunaåns.
– Prioordningen beror på dammarnas tekniska tillstånd. Sämst skick har de i Pjältån. Svängbågen, Vekmangeln och Näknen ligger först. Dammarna är i dåligt skick. Vi måste rusta upp dem och miljöanpassas efter den nya lagstiftningen från och med i år. Något måste ske, säger Simon Karlsson.