– Det kommer inte att bli lätt, man kommer att behöva både gasa och bromsa, säger Per-Olov Strandberg, som på den första budgetdagen presenterade prognoser över vilka kompetenser som krävs de närmaste åren.
Kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S) påminde om situationen i mitten av 1990-talet, då 3 000 anställda lämnade kommunen under en femårsperiod. Nu pekar prognoserna med en större andel äldre och färre som ska försörja den del som inte arbetar mot en kommunal ekonomi liknande 90-talets.
Då var det lågkonjunktur och idag är det fortsatt högkonjunktur om än inte lika stark som tidigare.
Per-Olov Strandberg vill inte föregripa politikernas beslut om kommande budgetar, men konstaterar att det inte går att utesluta neddragningar.
Betyder det att det kan bli aktuellt med uppsägningar på grund av det ekonomiska läget?
– Jag kan inte säga det. Skulle det bli aktuellt finns det andra åtgärder man kan göra. På 1990-talet sade vi inte upp så många utan löste det på frivillig väg. Vi erbjöd bland annat avgångsvederlag, men de pengarna finns inte idag.
Sedan 2016 till idag har antalet anställda ökat med sex procent.
I december förra året beslutades att man ska pröva alla anställningar i kommunen. Det handlar både om tjänster som ska ersättas när någon säger upp sig eller går i pension och nya tjänster som ses som nödvändiga.
– Vi fortsätter att anställa, men inte i samma omfattning som tidigare. Vi har prövat 350 tjänster mellan december och maj. I maj i år var vi 79 fler anställda än i november förra året.
Har prövningarna av tjänsterna alltså inte haft effekt?
– Ja, det skulle man kunna säga. Det är precis det här som är så svårt. Samtidigt som vi måste bromsa måste vi fortsätta att rekrytera lärare, sjuksköterskor och andra med akademisk utbildning. De är de mest attraktiva på arbetsmarknaden och blir därmed svårast att rekrytera, säger Per-Olov Strandberg.
Fram till 2027 behövs 1 640 fler månadsanställda inom kommunen jämfört med idag. Norrköpings kommun har enligt prognosen 13 100 månadsanställda år 2027.
Det är främst lärare, undersköterskor och vårdbiträden, men även ingenjörer och arkitekter som det riskerar att råda brist på.
Bara inom grundskolan väntas antalet elever öka med 1 400 fram till 2028 vilket betyder att 140 fler lärare behövs. På gymnasiet väntas 110 fler lärare behövas. Efterfrågan kan enligt prognoserna inte täckas av nyutbildade lärare.